Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så många ton gummi försvinner årligen från fotbollsplanerna

Publicerat måndag 30 maj 2016 kl 04.58
"Det måste vi gå vidare med och titta på"
(2:12 min)
Konstgräs.
1 av 2
Foto: Filip Kruse/Sveriges Radio.
Stefan Brandberg, idrottschef hos Västerås stad.
2 av 2
Stefan Brandberg, idrottschef hos Västerås stad. Foto: Marcus Carlsson/Sveriges Radio

Varje år läggs 65 ton gummi- och plastkulor ut på fotbollsplaner i Västmanland. Den största delen av kulorna, eller granulatet som det heter, är tillverkat av gamla däck.

– När vi snöröjer kommer granulatet med i snöröjningen, säger Stefan Brandberg, idrottschef hos Västerås stad.

Konstgräsplaner finns i alla kommuner i Västmanland, utom i Norberg.

För att stråna ska få stöttning och för att planen ska ha lagom mjukhet och svikt lägger man på granulat.

En undersökning P4 Västmanland gjort, där vi frågat de som sköter anläggningarna hur mycket som läggs ut på planerna varje år, blev den sammanlagda mängden omkring 65 ton.

Det finns olika sorters granulat att använda. Vanligast på länets planer är det som består av små kulor gjorda av gamla däck. Men här används också granulat gjort av naturgummi, termoplast och gamla kablar och bilmattor.

Att spela på konstgräsplaner brukar innebära att man får fullt med sådana små kulor i skorna, att de fastnar i kläderna och hamnar både i omklädningsrum, hallen hemma och i tvättmaskinen.

Enligt Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen är det inte problemfritt att granulatet försvinner iväg i naturen.

Ett examensarbete vid Stockholms universitet handlar om risker med konstgräsplaner i Västerås och kommer fram till att staden bland annat bör undvika att granulatet sprids till dagvattenbrunnar.

För Västerås del ska man nu försöka se till att mindre mängd försvinner från planerna.

Dels genom att låta mer snö ligga kvar på plan när man snöröjer, och att se till att ytan runt planen är hård, så att granulatet som samlas där på vintern inte går ner i marken när snön smälter.

Västerås funderar även på hur man ska hindra granulatet från att rinna iväg i dagvattenbrunnar.

– Det måste vi nog gå vidare med och titta på. Någon form av silar i dagvattenbrunnar som samlar upp granulatet är en tanke jag får spontant, menar Stefan Brandberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".