Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Pendling är framtidens utmaning i Mälardalen

Publicerat tisdag 1 november 2016 kl 10.10
"Vi har inte räknat på kostnaderna"
(1:21 min)
X2000, Foto: Lotta Ögren/TT Nyhetsbyrån
Att utveckla spårbunden trafik är den viktigaste utmaningen. Det anser Maria Nimvik Stern, Generalsekreterare i Mälardalsrådet. Foto: Lotta Ögren/TT Nyhetsbyrån

De sju länen i Mälardalsrådet har nu enats om de satsningar man vill prioritera för att utveckla framtidens infrastruktur.

Analysen om önskade framtida satsningar berör - förutom Västmanlands län - Stockholm, Sörmland, Östergötland, Uppland, Örebro och Gotland, och överlämnades igår till Trafikverket.

Fram till år 2050 räknar rådet med att området, som i dag omfattar drygt 4 miljoner invånare och står för 45 procent av Sveriges BNP, ska växa ytterligare med 1,4 miljoner invånare. Det kommer att kräva 700 000 nya jobb. 

– Många som pendlar i de här nodstäderna (städer i skärningspunkter, reds anm.) som vi kallar dem, som Uppsala eller Västerås, Örebro, Linköping och Norrköping, känner i dag att det finns en osäkerhet kring pendlingen, säger Maria Nimvik Stern, generalsekreterare för Mälardalsrådet.

Hon anser att den absolut största framtida utmaningen för området är fungerande kommunikationer.

Det konstateras i analysen att det är satsningar på just tåg och kollektivtrafik som ska knyta ihop regionen som är den enskilt viktigaste utmaningen att lösa för framtiden.

– Det är bara att konstatera att spårbunden trafik, alltså tåg, är det som är viktigast för den här regionen. Det går inte att köra bil i någon utsträckning och komma fram i någon utsträckning helt enkelt. 

– Utan det handlar om att bygga ut järnvägen så gott det går och förstärka där det finns brister helt enkelt. Och vi måste få en klimatvänlig pendling att fungera. Så det är det absolut mest primära.

Mälardalsrådets analys om framtida utvecklingsbehov omfattar samtliga trafikslag och man lyfter även fram synpunkter kring en förbättrad godshantering i området. Det gäller gods som är spårburet som transporter via väg och till sjöss.

Det hela blir en omfattande önskelista. Men någon egen analys av uppskattade kostnader eller tänkbara finansieringslösningar skickas inte med systemanalysen.

– Sedan är det Trafikverkets uppgift att se till hur man löser de här åtgärderna eller bristerna på bästa sätt. Så vi har inte suttit och räknat på det. Men vi har nu pekat på att samhället skulle tjäna på att lösa de här bristerna, säger Maria Nimvik Stern.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".