Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Antibiotika kan ersätta blindtarmsoperation

Publicerat torsdag 29 december 2016 kl 05.15
Docent och överläkare: Vi vet att det fungerar.
(1:51 min)
Operation pågår.
1 av 2
Många patienter är positiva till att få antibiotika mot blindtarmsinflammation och slippa opereras. Det säger Staffan Eriksson, docent och överläkare som doktorerat på området. Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Docent och överläkare Staffan Eriksson
2 av 2
Staffan Eriksson är docent och överläkare på bröstkirurgen i Västerås men har tidigare forskat och doktorerat på blindtarmsinflammation och antibiotikabehandling. Han har också varit överläkare för kirurgen på Västmanlands sjukhus. Foto: Anna Mi Skoog/Sveriges Radio

Många patienter som söker vård vid blindtarmsinflammation får numera antibiotika i stället för att bli opererade.

– Det som talar för det är att vi vet att det fungerar. Och är man är i trångmål, att patienten är väldigt sjuk på andra sätt, att man saknar operationsresurser eller patienten har gått med det en tid så att det har bildats en varböld - i de fallen ska man verkligen överväga antibiotika.

Det säger Staffan Eriksson, som är docent och överläkare på bröstkirurgen i Västerås, och som tidigare forskat och doktorerat på blindtarmsinflammation och antibiotikabehandling.

Av de blindtarmspatienter som behandlas med antibiotika är det visserligen runt 15 procent som får tillbaka sina besvär inom ett år.

– Men samtidigt är de patienter som får antibiotika ganska nöjda. De slipper operation, de slipper riskerna att få sårinfektion och vi ser också att de kommer snabbare tillbaka i arbete, säger han.

Operation har i gengäld sina fördelar.

– Det är en kort operation, vi kan göra det med titthålskirurgi och vi kan se när vi gör operationen hur andra delar i magen ser ut, om det skulle vara en annan orsak till patientens buksmärtor, förklarar han.

På Västmanlands sjukhus görs cirka 250 blindtarmsoperationer per år.

På vissa håll har antibiotika blivit förstahandsalternativ vid den här diagnosen. Dock inte i Västmanland. Här är det cirka 10-15 procent av alla som får diagnosen, som får antibiotika i dag. Staffan Eriksson kunde redan i sin avhandling 1995 konstatera att metoden fungerar.

– Av de 20 patienter som jag gav antibiotika då, så fungerade det i 19 fall av 20.

Han gjorde också en större studie med 500 patienter. När det nu gått 20 år ska man göra en uppföljning och se hur många som fått besvär efter att antingen ha opererats eller ha fått antibiotika.

– De som blivit opererade har en risk att få tarmvred, som ligger ungefär på en till två procent på tio år, och ungefär lika högt på 20 år. Men de som fått antibiotika hoppas vi inte har den risken. Om patienten får tarmvred, så måste man oftast gå in och operera en gång till, förklarar han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".