Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skärpt diskrimineringslag ställer tuffare krav på arbetsgivarna

Publicerat torsdag 5 januari kl 05.51
"Lagen är bara en miniminivå"
(1:51 min)
Ola Brandell
Ola Brandell, HR-direktör i Västerås Stad. Foto: Robert Österlind

Den skärpta diskrimineringslagen som trädde i kraft vid årsskiftet ställer högre krav på aktiva åtgärder från arbetsgivarnas sida.

I Västerås stad arbetar man redan med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering, menar Ola Brandell, HR-direktör i Västerås stad, som har 10 000 anställda.

– Vi tycker nog att vi uppfyller ganska så mycket i det här redan. Diskrimineringslagarna är ju bara ett golv, en miniminivå. Vi måste ju jobba med mångfald på ett mera framåtsyftande sätt än att bara se till att vi inte diskriminerar, säger Ola Brandell.

En förändring i och med den nya lagen är att lönekartläggningar ska göras varje år i stället för, som tidigare, vart tredje.

Men i Västerås stad gör man redan i dag årliga uppföljningar av lönerna.

– Det finns inga osakliga löneskillnader som inte går att förklara med marknadspåverkan till exempel.

– Men vi skulle vilja höja upp lönerna i de kvinnodominerade delarna av vår verksamhet, för där finns ju skillnader, konstaterar Ola Brandell. 

Ett annat mål för Västerås stad är att få in fler chefer med utländsk bakgrund. Där råder snedfördelning i dag. 

Arbetet med aktiva åtgärder ska efter lagändringen inte bara gälla kön, etnicitet och religiös tillhörighet, utan också könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

– Vi går ju inte ut och frågar om sexuell läggning hos våra anställda. Däremot ska alla känna sig välkomna, det ska inte finnas några strukturer eller kulturer som gör att du ska känna att du inte kan vara dig själv.  

Men lagar och dokumentation är inte allt, menar Ola Brandell, som ser en risk för att de goda och välvilliga ambitionerna ibland till och med motverkar sitt syfte. 

– Det är det här jag personligen tycker är lite svårt ibland. Genom att skapa vad vi tycker är objektiva rekryteringsvägar till exempel, så skapar vi en illusion av att vi verkar för mångfald, bara för att vi klarar av att inte diskriminera. Men så är det ju inte alltid.

– En kompetensprofil kan ju i stället vara ett hinder för att få in någonting som är nytt och annorlunda. De kan ju lätt konservera det som redan finns, säger Ola Brandell till P4 Västmanland.

Att motverka diskriminering kräver också medarbetare med mod och medvetenhet. 

– Vad det handlar om är ju att människor reagerar på beteenden som inte är okej, långt innan det blir fråga om diskriminering, säger han. 

Ola Brandell menar att arbetet mot diskriminering i grunden handlar om ändrade attityder och värderingar.

– Vi behöver ju människor som har en positiv syn och uppskattar olikheter, i stället för att bara vilja att allt ska vara så lika som möjligt - vilket gör att vi får organisationer som inte utvecklas i den takt som de borde. 

– Om vi vågade chansa på det som är annorlunda, så tror jag att mycket av det här arbetet skulle få större fart.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".