Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Naturbruksgymnasier kräver besked

Publicerat söndag 23 april 2006 kl 10.54

Det finns en oro vid naturbruksgymnasierna, i bland annat Ösby utanför Sala, över att utbildningarna har blivit allt för marknadsanpassade.

Dessutom tvingas eleverna att köpa certifikat för tusentals kronor för få jobb efter avslutad utbildning.

I ett brev till regeringen kräver nu nio rektorer besked om vem som ska stå för kostnaderna för certifikaten, skolan eller eleven själv.

Många elever vid naturbruksgymnasierna avkrävs certifikat för att få en anställning efter avslutad skolgång. Gymnasiebetyget räcker inte utan man måste i många fall kunna visa upp ett så kallat grönt kort som bevisar att man klarar av vissa uppgifter.

Har man klarat av utbildningen på smådjursprogrammet behövs ett zoohandlar-certifikat och ska man få jobb vid Vägverket krävs traktorkort medan en anställning inom skogsnäringen kräver E-kort för tungt släp.

De här certifikaten är dyra. Därför behövs ett klargörande vilket ekonomiskt ansvar gymnasieskolan har för dessa yrkesbevis. För skolan handlar det om stora pengar eftersom många elever måste skaffa sig certifikatet, och om eleven själv ska stå för kostnaden blir det en tung extrabörda för en redan tuff studieekonomi.

Björn Hedin är nytillträdd rektor på Ösby och han tror på överläggningar med arbetsmarknadens parter för att reda ut varför så många kräver utbildningsbevis förutom betyget.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".