Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Uppsala

Äldreboende för missbrukare efterlyses

Publicerat fredag 22 februari 2008 kl 07.40

Uppsalas äldre missbrukare far väldigt illa och behöver ett värdigt boende som inte kräver total nykterhet. Det menar brukarrådet för missbrukarfrågor i Uppsala kommun, där ett flertal frivilligorganisationer samarbetar. Nu vill de ha ett nytt äldreboende för missbrukare.

Margareta Svensson Parras sitter med i brukarrådet, för Uppsala stadsmission, och menar att de boenden som finns i dag inte passar för den här gruppen.

– Det finns äldre som är hemlösa och som bor i akutboenden. Då blir det alldeles särskilt obarmhärtigt när man stängs ute på morgonen och mår psykiskt och fysiskt väldigt dåligt, säger hon.

I Uppsala finns olika former av boenden för personer som är i behov av stöd och vård för sitt missbruk. De allra flesta av dem kräver en total nykterhet och de som inte gör det är sk akutboende där man får bo bara en kortare period.

Det som saknas i Uppsala, enligt brukarrådet, är ett strukturerat vårdande boende för äldre där man får vara påverkad och bo en längre tid.

– Det skulle också kunna fungera som ett hospice som det gör med alla andra äldreboenden, alltså att man ska få leva och bo där och så småningom bli ganska dålig och också få bo kvar och dö där om så är, menar Margareta Svensson Parras.

Till Mikaelsgården i Uppsala kommer missbrukare om dagarna för att få lite fika, umgås och värma sig. Där träffar Upplandsnytt Rolf Jansson som går dit som stöttande medmänniska och Sigvard Redin, snart 64 år och nykter missbrukare. De beskriver hur livssituationen och möjligheten att få tak över huvudet ser annorlunda ut för de äldre missbrukarna jämfört med de som är yngre.

– Är du yngre har du kompisar, du har föräldrar och du har syskon som du kan ta dig till ibland. Ju äldre du blir dessto fler av de här människorna faller bort och till slut så är man ganska ensam i sin situation, säger Rolf Jansson.

Om man får vara onykter på ett sådant här boende. Hur hjälper det till att bli nykter?

– Jag tror att det är en lättnad i allafall, att själv trappa ned med tiden. Jag tror att de flesta skulle klara av det idag för de vet hur eländigt det är att gå ute på gatan dagar och nätter. Det är inte roligt, förklarar Sigvard Redin.


Mona Wahlund
mona.wahlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".