Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Uppsala

Slutbetyg högre än på nationella prov

Publicerat fredag 18 april 2008 kl 06.31

Många elever vid Uppsalas gymnasier får högre slutbetyg i matte, svenska och engelska än vad de lyckats nå upp till i de nationella proven i ämnena.

På Jällaskolan tex, var det en enda elev som lyckades få betyget MVG på det nationella provet i svenska. Någon månad senare hade 15 elever fått MVG i slutbetyg i ämnet. Liknande betygsresultat finns på flera av kommunens 11 gymnasieskolor.

Uppdragsstrategen Christer Öjdeby i Uppsala kommun har sammanställt den rapport där den överraskande betygsättningen uppmärksammas.

– Det kan skilja upp till 20% som det är fler antal MVG i slutbetyget än vad man hade på samma ämne i nationella provet, säger han.

Uppsala har nyligen följt upp verksamheten vid de kommunala gymnasieskolorna. Man har bland annat tittat på studieresultat i ämnena matematik, engelska och svenska. Då har kommit fram att antalet MVG som delas ut i slutbetyg till eleverna är fler än vad som delats ut i den nationella proven bara en kort tid innan.

På Lundellska skolan till exempel var det 12 elever på ett av programmen som fick MVG på det nationella provet i matte. En kort tid senare var det dags att få slutbetyg i ämnet. Då hade dubbelt så många nått upp till MVG. På Katedralskolan var det 46 elever som fick slutbetyget MVG i svenska men bara 29 elever hade lyckats med det på nationella provet.

Lotta Ponterius undervisar i svenska och franska på Katedralskolan och blir förvånad över att det skiljer så mycket.

– Jag blir inte orolig men det är ju synd om det blir en betygsinflation. Synd om eleverna som gick ut för några år sedan om det på något vis skulle vara lättare nu.

Varför skiljer det, tror du?

– Det nationella provet ligger inte i slutet av kursen utan den fortsätter och då blir det en tydlig indikation på vad man ska öva på för att nå ett steg längre, förklarar Lotta Ponterius.

På Linnéskolan jobbar Lisa Ekblad som lärare i svenska och religion.

– Den för mig naturligaste förklaringen är att det nationella provet är ett examinationstillfälle bland andra under en längre kurs och att eleverna ganska ofta blir stressade inför de nationella proven. De tror att det här är så jätte-extremt, säger hon.

Ansvarig politiker Folkpartisten Mohamad Hassan har tagit del av rapporten och ställer sig frågande till detta.

– Vi tycker det är märkligt att vissa skolor har dubbelt så många MVG en eller två månader efter det de har gjort det nationella provet. Det är ett stort frågetecken. Är det fel på de nationella proven eller är det fel någon annanstans? Det måste vi titta på.

 Har ni någon aning?

– Det kanske hör i hop med den här diskussionen som har förts tidigare om att vissa skolor är generösare i sin betygsättning än andra och det kan vara så att man betygsätter så för att kanske höja skolans status, säger Mohamad Hassan.


Mona Wahlund
mona.wahlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".