Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Språkstöd saknas

Publicerat söndag 4 januari 2009 kl 11.39
Flera kommuner saknar stöd. Genrebild. Foto: Yvonne Åsell/Svd/Scanpix.

I flera av länets kommuner finns det barn som vill ha stöd i modersmål men som inte får det. Det visar en rundringning Upplandsnytt har gjort. Tidigare i veckan kunde vi berätta att 300 barn i Uppsala kommun inte får det stöd de vill ha.

Kerstin Brannerydh är förvaltningschef med ansvar för förskolorna i Älvkarleby. Där är det mellan fem och tio barn som inte får det önskade stödet i modersmål. Och hon är inte nöjd:

- Nej, vi skulle behöva ha mer. Man skulle vilja tillgodose alla som har behovet för vi vet hur viktigt det är.

Vad är problemet?

- Det är svårt att få tag i någon som kan hålla i det, säger Kerstin Brannerydh.

I Älvkarleby har man nu fått ihop en grupp med fem förskolebarn som får stöd i arabiska, men gruppen har ingen utbildad lärare, utan det är en förälder som håller i träffarna. Flera barn i kommunen saknar alltså stöd i sitt modersmål, något de ska få enligt bland annat läroplanen.

Trots det har kommunerna i länet svårt att leva upp till det. I Knivsta och Håbo får, precis som i Älvkarleby, inte alla barn som vill stöd. I Tierp saknas helt stöd i förskolan, säger Jan Rosenfeldt, som är produktionschef i kommunen:

- Vi har inget modersmålsmålsstöd alls i förskolan. Det är egentligen de senaste två åren vi har börjat ta emot lite större grupper flyktingar. I grundskolan har vi börjat bygga upp verksamheten, i förskolan har vi inte kommit så långt.

Hittills har ingen direkt heller efterfrågat stödet, säger Jan Rosenfelt, men medger också att det säkert finns barn som skulle må bra av det.

Enköping, Heby och Östhammar uppger att alla barn får stöd som vill, men det sker på olika sätt.

Ingela Andersson är socialdemokratisk ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Älvkarleby kommun. Hon säger att de ska bli bättre men att efterfrågan har kommit först på senare tid.

- Det är inte bra att bara sätta in någonting, utan de måst vara ett stöd som verkligen ger någonting, och då tar det lite tid. Naturligvis ska vi se över det här.

Varför ser det ut så här?

- Vi har inte hunnit med, det har kommit ganska hastigt på, säger hon.

Kommunerna i Norduppland ska nu försöka samarbeta och på så sätt försöka lösa problemen med modesmålsundervisning, både i förskolan och grundskolan.

Reporter
Klara Johansson
klara.m.johansson@sr.se

Research
Klas Lignell

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".