Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Uppsala

Skolpliktsbevakningen förbättras

Publicerat måndag 24 augusti 2009 kl 05.05

Efter det uppmärksammade fallet med den Uppsalafamilj, där barnen under sin uppväxt aldrig gått i svensk skola, så har kommunen nu avslutat sin interna granskning kring fallet. Samtidigt har nya rutiner för skolpliktsbevakning arbetats fram, rutiner som nämnden nu ska ta ställning till på torsdag.

– Vår förhoppning är ju att man får bättre kontroll på alla barn så att man slipper uppleva att några barn ramlar mellan systemen och att man inte då vet att de befinner sig här i Uppsala, och inte finns inskrivna och inte går i en skola, säger Helena Norgren, uppdragschef på Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad.

Pappan i familjen dömdes för snart två veckor sedan till två års fängelse. Tingsrätten fann honom skyldig till att bland annat ha hållit tre av sina fyra barn instängda i perioder. När fallet rullades upp tidigare i somras visade det sig att inget av barnen gått i skolan här, trots att de varit folkbokförda i Uppsala kommun.

Skolinspektionen inledde en granskning av kommunens skolpliktsbevakning och kommunen har i en egen intern granskning försökt kartlägga exakt vad som hänt genom åren i det aktuella fallet. Man har sökt all dokumentation som kan tänkas finnas kring familjen inom de kommunala förvaltningarna och också pratat med kommuntjänstemän som kan ha haft med familjen att göra genom åren.

Men det enda som är dokumenterat som man hittills kunnat hitta är ett brev som skickats från rektorn på den skola där barnen skulle ha gått. Ett brev som skickades hösten 1994 till föräldrarna för att få reda på varför den äldsta dottern i familjen inte skrivits in i skolan. Ett handskrivet svar från föräldrarna kom in kort därefter, där det stod att flickan läsåret 94–95 skulle gå i skolan utomlands.

Och när det gäller de tre yngsta barnen vet kommunen att försäkringskassan dragit in deras barnbidrag på grund av utlandsvistelse, men ingen dokumentation har kunnat hittas kring detta. Därför är just dokumentation en av de åtgärder som Helena Norgren tycker att kommunen måste bli bättre på, och som nu föreslås som en av åtgärderna för att förbättra skolpliktskontrollen:

– Där har vi sett att det är svårigheter. Det kunde ha varit bättre. Problemet är att vi inte hittar dokumentationen skriftligt, säger hon.

Övriga rutiner som föreslås förändras och som politikerna ska ta ställning till nu på torsdag är:
* Föräldrar måste ge besked skriftligen om varför barnen inte går i skolan.
* Anmälan om utlandsvistelse gäller i bara ett år. Sedan görs en ny anmälan.
* Alla som inte fullgör skolplikt ska anmälas till Skatteverket och Försäkringskassan, som i sin tur kan göra egna utredningar.
* Skolpliktsbevakningen sköts av en och samma instans, i stället för som nu, när den är utspridd på olika rektorer.

– Jag hoppas och förväntar mig att det kommer att fungera mycket bra. Det känns ju bra, för vi har ju ansvaret för att se till att det fungerar och att de här barnen som har rätt till skola får en skolgång, säger Helena Norgren, uppdragschef på Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad. Kommunen meddelar också att sökandet efter handlingar i fallet fortsätter.

Alexander Gagliano
alexander.gagliano@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".