Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nätpedofilfall sätter praxis

Publicerat fredag 28 augusti 2009 kl 05.38
1 av 3
2 av 3
Jerzy Sarnecki. Foto: Scanpix
3 av 3
Nils Pålbrant Foto: Kina Pohjanen

Domen i går mot den 33-årige Nordupplänning, som dömdes till maxstraffet åtta års fängelse för sexbrott på nätet mot ett 60-tal flickor är mycket principiellt viktig. När målet överklagas till högre instans blir domen prejudicerande för hur domstolar ska se på den här typen av brott.

– När det gäller de huvudsakliga brott han begått, alltså grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, finns det egentligen inte så mycket praxis. Utan där har vi lite fått bryta ny mark själva, säger Nils Pålbrant, rådman vid Uppsala tingsrätt som var domare i rättegången.

Det var alltså första gången som brottet grovt utnyttjande av barn för sexuell posering prövades. Efter 17 dagars rättegång, och en lång överläggning, kom tingsrätten fram till att 33-åringen från Norduppland skulle dömas till maxstraffet för dom brott han åtalats för.

– Det är fråga om 60 fall. Hur mycket ska det krävas för att komma upp i maxstraffet? Vi tycker att man hamnat där i det här fallet. Så vi tycker inte att vi sticker ut hakan så mycket, säger rådman Nils Pålbrant.

Förutom att tingsrätten understryker hur allvarligt man ser på det systematiska utnyttjandet av flickor – så visar man övergrepp via nätet kan vara lika allvarliga som fysiska övergrepp. I domen jämställs bland annat ett övergrepp då en 16-årig flicka med en digital våldtäkt.

Domen överklagas sannolikt till hovrätten. Och den dom som faller där, i den högre instansen, blir praxis för hur domstolarna ska döma den här typen av sexbrott.

Allt tyder på att övergreppen är vanliga. En undersökning från Brå 2007 visade att vart tredje niondeklassare under det senaste året utsatts för sexuell kontakt via nätet från en obekant vuxen. Nästan hälften av flickorna sa att dom utsatts.

Lagen anpassades 2005 för att täcka in sexbrott på nätet – men ändå når få fall domstolarna.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, tror att det beror på att övergreppen sker i det fördolda.
– Det är ju i de allra flesta fall en väl förborgad hemlighet, både för offret och för förövaren. Då får det fortgå och det är väldigt svårt att upptäcka. Det allra allra mesta av det här sker i det fördolda, säger han.

Samtidigt spår Jerzy Sarnecki att den här domen kan föra med sig att fler vuxna som utsätter barn för sexbrott kan komma att dömas. Dessutom tror han att domen och uppmärksamheten runt den – kan få fler att anmäla övergrepp på nätet:

– Genom att de här målen kommer till ytan blir ju både polisen och allmänheten mycket mer medvetna om att det förekommer och hur modus operandi ser ut – därav kommer det att kunna uppdagas oftare, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Kina Pohjanen
kina.pohjanen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".