Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Friskolor går plus

Publicerat torsdag 15 oktober 2009 kl 04.47

Majoriteten av de företag som står bakom fristående gymnasieskolorna i Uppsala kommun går plus, men de kommunala gymnasieskolorna går däremot back. Det visar en granskning som Upplandsnytt har gjort.

Exakt hur mycket företagen tjänar på varje skola, vill de inte avslöja, men Marcus Strömberg, som är vd för AcadeMedia AB, ett moderbolag till tre av de fristående skolorna i Uppsala, säger att framgångarna beror på flera saker.
– Det här är en ganska lättplanerad verksamhet där man kan se vad som händer över lång tid och på det sättet också anpassa sina resurser och jag tror att det är det som är utmaningen för oss och det är också det som är utmaningen för den kommunala skolan.

Utmaningen för Uppsala kommun har varit lokalkostnaderna, det menar folkpartisten Mohamad Hassan som är ordförande för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Uppsala kommun. Ekonomin började dala efter 2006. Förra året stod kontot på minus 10 miljoner och i år räknar kommunen med att gå back med 6 miljoner kronor. Däremot tror inte Mohamad Hassan att de fristående skolorna kommer att konkurrera ut de kommunala alternativen.
– Det tror jag inte, utan jag tror att det kommer att bli en tuff konkurrens. Jag skulle gissa på att en del kommunala skolor som inte vässar sig och alltid jobbar efter elevernas och föräldrarnas behov av utbildningar och kvalitet på dem, de kommer att känna av konkurrensen. De kommer kanske att drabbas.

Men konkurrensen har redan blivit tuffare. På drygt tio år har antalet fristående gymnasieskolor nästan nästintill fördubblats i landet. Av 24 gymnasieskolor i Uppsala kommun är 14 fristående, eller 56 procent, vilket är mer än riksgenomsnittet, och fler vill in på marknaden.

Men det går inte bra för alla friskolor. I augusti tidigare i år gick Doctrina gymnasiet i konkurs och Marcus Strömberg påpekar också att det inte är en vidare lukrativ bransch, utan att det kräver stora investeringar och långsiktighet eftersom kan ta upp till fem år innan en skola börjar löna sig.

Ulrik Wärnsberg (S), vice ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, tycker att det är självklart att bolagen ska få gå med vinst, men att den ska tillfalla verksamheten och inte aktieägarna. Han tror samtidigt att vinstintresset kan gå utöver eleverna.
– Vad man måste fundera över, det är den kvalitet som finns, hur har vinsten uppstått? Då kan man se utifrån Skolverkets granskningar, så generellt sett med fristående skolor så ha de lägre lärartäthet och de har färre behöriga lärare.

Men Marcus Strömberg håller inte med.
– Framför allt så handlar det först om att se hur många elever har vi och sedan anpassa sin kostnadskostym och sina lokaler och sin verksamhet efter hur volymen utvecklas, säger Marcus Strömberg, vd för Academedia AB.

Sarah Bruze
sarah.bruze@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".