Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lite skillnad med friskolor

Publicerat måndag 19 oktober 2009 kl 07.38

Att det i dag finns fler friskolor ger inga stora effekter, varken på betyg eller segregation. Det skiljer mycket lite mellan kommuner som har och som inte har friskolor. Det menar Mikael Lindahl, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, som forskat kring skolprivatiseringens effekter.

- Det är ju helt klart så, teoretiskt, att när man inför val i skolan, och speciellt som det är i Sverige att man har tillåtit skolor som drivs med vinst intresse, så finns det ju klara incitament att bedriva undervisning på bättre sätt. Om man inte gör det så väljer eleven att gå till någon annan skola. Och jag hade nog väntat mig lite större effekter än vad vi såg.

Mikael Lindahl har forskat kring skolprivatiseringens effekter på bland annat kvaliteten och har kommit fram till att fler friskolor i landets kommuner ger små effekter på betyg och segregation. Den mest tydliga skillnaden är ändå att fler elever som är andra generationens invandrare och elever med högutbildade föräldrar går på friskolor, men även den skillnaden är liten enligt Mikael Lindahl.

På Eriksbergsskolan i Uppsala har eleverna egna uppfattningar om hur skoltyperna skiljer sig åt:

- Jag tror att till exempel betyg och sådant kanske är lite mer uppstyrt och strängt medan de kanske har lite mer omdömen och sådant på friskolor.

En annan elev tror att man jobbar lite mer individuellt efter den förmåga man har.

I Uppsala kommun är tre av de tjugotvå högstadieskolorna fristående. Jämfört med de kommunala skolorna ligger friskolorna i kommunen bra till när det gäller till exempel slutbetyget för årskurs 9. Det visar den senaste statistiken från Skolverket. Men när skolverket tar hänsyn till bland annat föräldrarnas utbildningsnivå och andel elever med utländsk bakgrund ser betygen inte lika imponerande ut. Även i landet som helhet gör niondeklassarna vid friskolor bra ifrån sig, men enligt Mikael Lindahl är den effekten kortvarig.

- Det vi har hittat är att det verkar finnas ganska små effekter på kort sikt, det vill säga på betyget i nionde klass. Däremot försvinner de här effekterna i gymnasiet och senare fortsatt till universitetet.

Astrid Iselidh
astrid.iselidh@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".