Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sjöfart kräver bättre skydd

Publicerat fredag 8 januari 2010 kl 16.23

Övervakningen av fartygstrafiken längs Upplandskusten och i Östersjön blir allt bättre, men fortfarande finns brister.

I somras bordades lastfartyget Arctic Sea utanför Öland - och piratdåd eller terroristdåd så nära Sverige hade ingen väntat sig, och att det skedde pekar också på att vissa saker bör förbättras.

I Sverige finns det alltjämt stora brister i sjöfartsskyddet. Det brister i samordning mellan berörda myndigheter och säkerheten i hamnarna är alltjämt bristfällig i många fall, då t ex bygglovsritningar enligt offentlighetsprincipen är tillgängliga för alla.

Terrorhändelserna den 11 september 2001 och senare samt en våg av piratdåd och kapningar av fartyg ledde till en rad internationella åtgärder för att omöjligt minska riskerna för nya terrordåd. Olika internationella regelverk har antagits för att skydda både fartyg och hamnar.

Hamnområdena är idag till stor del stängda för allmänheten och övervakade. Fartyg i internationell trafik måste följa strikta regelverk och där besättningen ombord många gånger har svårt att få röra sig utanför hamnområdet.

Piratdåden utanför Somalia, men också i andra områden, har blivit allt vanligare och allt järvare och sker nu inte bara nära kusten utan också långt ut till havs.

I juli i år fick Sverige och Östersjön sitt första kända kapningsfall i modern tid då lastfartyget Arctic Sea bordades mellan Öland och Gotland för att under oklara omständigheter segla vidare mot Afrika.

Trafiken i Österjön har också ökat och utskeppningen av allt mer olja från ryska hamnar i Finska viken ökar miljöriskerna men också riskerna för terrordåd och möjligen också ökar den militära aktiviteten i området.

Samtidigt har möjligheterna till informationsutbyte och övervakning av Östersjön och hela den svenska kusten förbättrats med samarbetet Östersjöstaterna emellan och tillgång till allt mer kvalificerad teknik . Med det kräver också öppenhet och samövning i större mått.

I södra Östersjön ökar trafiken ständigt och supertankers på 100 000 ton med olja ska samsas med passagerarfärjor och lastfartyg av olika slag och kvalité.

Stena Bulk är Sveriges ledande stortankrederi och har satsat mycket på de ryska oljetransporterna ut ur Östersjön. Hur viktig är den för sjöfarten i framtiden.

– Den blir viktigare och viktigare. Den har vuxit kraftigt under 2000-talet och fortsätetr att växa. Så ju mer olja som kommer ut från Ryssland desto bättre ör oss, säger Kim Ullman, vice vd på Stena Bulk.

Hur ser rederierna på de risker som finns med stora och allt fler oljetransporter i Östersjön i en allt tätare trafik?

– De separationssystem som nu finns för trafiken har förbättrat och ökat säkerheten. Och några stora olyckor har ju dessbättre inte heller hänt, säger Kim Ullman.

Trafiken som runt Bornholm i södra Östersjön leds i vad som kan liknas vid sjömotorvägar. Säkerhetstänkande har också blivit en konkurrensfaktor för rederierna.

Stena Bulks tankfartyg på 100 000 ton har dubbla skrov och dubbla motorer och roder för att öka säkerheten.

Övervakningen av fartygstrafiken i Östersjön blir också allt bättre. Fartyg över en viss storlek i internationell trafik måste idag vara utrustade med så kallade AIS-system, som den svenske uppfinnaren Håkan Lans utvecklat. AIS står för Automatic Identification System.

Det används främst i kusttrafik och vid trånga passager som t ex Öresund. Från land och från fartygen i området ser man på en dataskärm hur fartygen rör sig och med vilken hastighet. Man kan också få information om fartygets kurs, hastighet och last bl a.

Risken för terrorhandlingar runt den svenska kusten kan inte längre uteslutas.

När lastfartyget Arctic Sea, Maltaregistrerat, opererat av ett finsk rederi och med rysk besättning, bordades i juli utanför Öland kom detta som en total överraskning. Piratdåd eller terrordåd så nära Sverige hade ingen väntat sig.

– Det är bara att konstatera att det var en nyhet som kom och blev känd några dagar efter det hänt.En förundersökning pågår och vi vet inte riktigt vad som hänt. Men vi måste fundera på hur vi ska upptäcka och hantera den typen av situationer med avvikelser från det normala beteendet hos ett fartyg, säger Håkan Jevrell som är statsskreterare på försvarsdepartementet.

Har Sverige idag de militäöra resuserserna att effektivt övervaka och angripa vid ett terroristangrepp till sjöss?

– Med det samarbete som vi har i Östersjön om att ha en gemensam lägesbild, så har vi kommit väldigt långt. Sen får man också komma ihåg att den här typen av hot inte behöver vara ett militärt hot utan snarare en terrorverksamhet och då handlar det i grunden om polisiära resurser.

Och det är här frågetecknen blir flera. Vilken av alla myndigheter, försvarsmakten , polisen, kustbevakningen, sjöfartsmyndigheterna har det primära ansvaret vid ett terroristangrepp?

– För någon som behöver hjälp från myndigeterna är det idag svårt att veta till vem man ska vänta sig. Det behövs att någon tar ett samlat ansvar och fattar besluten, så att ett rederi när man behöver hjälp i en krissituationvet vart man ska vända sig. Det är då också oerhört viktigt att man på myndighetsstidan har den kunskap och kompetens om sjöfart och fartyg, som krävs för att fatta rätt beslut, säger Rolf Nilsson, chefredaktör för Svensk Sjöfartstidning.

Bristen på samverkan och övning myndigheterna emellan är fortfarande stor, även om det hävdas att det blivit bättre under senare tid. Hur klarar Sverige idag en allvarlig händelse till sjöss.

– Jag tror att varje katastrof som vi genomlever och vi har haft några sådana i modern tid, ökar vår förmåga till samordning och samarbete. Men jag blev bekyrad här på konferensen när jag hör företrädare för polismyndigheten säga, att i princip arbetar vi hellre med spanska kolleger än med svenska specialförband. Det är varje regerings uppgift att försöka tvinga de här myndigheterna att samarbeta för det allmännas bäst. De har inte var för sig tillräckliga resureser och kompetenser, men tillsammans kan vi uträtta rätt mycket, säger Allan Widman, Folkpartiet, som sitter i riksdagens försvarsutskott.

Göran Löwing
goran.lowing@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".