Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Genusmärkning väcker känslor

Publicerat fredag 12 februari 2010 kl 06.24
Margaretha Fahlgren, Uppsala universitet

Uppsala universitet backar nu från planerna på att införa genusmärkningar på kurser och utbildningar inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. I går beslutade den nämnd som lagt fram det hett omdiskuterade och kritiserade förslaget att dra tillbaka det.

Ordförande i nämnden är professor Margaretha Fahlgren, som också är vicerektor vid Uppsala universitet.

 – Den debatt som begreppet genusmärkning väckt visar att det blivit ett för oss belastande begrepp som för fokus åt fel håll i de här frågorna, säger Margaretha Fahlgren.

Enligt det förslag som nu stoppats skulle en tredjedel av universitetet - det humanistiska och samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet - införa genusmärkning eller genuscertifiering på sina utbildningar. Det skulle vara ett slags kvalitetsmärkning av en utbildning ur könsaspekter var tanken. Bland det som föreslogs var att undervisningen skulle utföras av lika många kvinnor som män, att kurslitteraturen skulle vara författad av båda könen och att det inom varje ämne skulle finnas kurslitteratur som analyserade ämnet ur ett genusperspektiv. Planerna mötte hård kritik i den offentliga debatten, där det talades om att hela idén förde tankarna till en polisstat och om att forskningens frihet var hotad.

Också i remissvaren inom universitetet framkom hård kritik. Ändå var det underlag som tagits fram till mötet i går att gå vidare med förslaget. Men under mötet mötte underlaget hård kritik av ledamöterna i den akutella nämnden, Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, där ledamöter hävdade att hänsyn borde tas till all kritik som kommit in. Och resultatet blev alltså att stoppa förslaget om genusmärkning eller genuscertifiering. Till nästa sammanträde ska nu i stället ett nytt underlag tas fram för ett mer allmänt förbättrat jämställdhetsarbete.

Vad blir skillnaden mot det jämställdhetsarbete som redan finns?

 – Det blir att vi förbättrar samarbetet inom vetenskapsområdet, mellan institutioner och jämställdhetsgrupper, och att vi kan hitta modeller som underlättar jämställdhetsarbetet.

Det blir alltså ingen genusmärkning. Var motståndet för starkt?

 – Jag tror att begreppet genusmärkning fört diskussionen åt ett håll som inte motsvarar den intention som låg bakom uppdraget, avslutar Margaretha Fahlgren.

När Uppsala universitet i går sa nej till att gå vidare med förslaget om att genusmärka utbildningar, så var det av omsorg om den fria forskningen. Det säger en av ledamöterna i den nämnd som fattade beslutet, professor Alexandra Waluszewski, som menar att principen att forskare och lärare ska vara fria att själva välja perspektiv och metoder i sitt arbete aldrig får äventyras:

– Så fort man misstänker att ett perspektiv ska ligga ovanpå andra blir man rädd som forskare. Vårt mandat är ju att försvara den fria forskningen. Det kan tyckas ”petimetrigt” att bråka om ord, men det är ju en grundprincip vid universitetet vad vi lär ut. Det är en grund att det ska komma från oss forskare och lärare, inte från politiskt håll, säger hon.

Ledamöterna i Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap sa alltså i går nej till planerna på att genusmärka utbildningar inom vetenskapsområdet, alltså att införa ett slags kvalitetsmärkning av utbildningar ur könsaspekter. Ytterligare ett skäl till att de tog beslutet var att de menade att det gäller att hitta sätt för att motverka alla former av diskriminering, inte enbart könsdiskriminering.

En som beklagar beslutet är studenten och tidigare jämlikhetsansvariga på Uppsala studentkår Ina Sörlid:
– Jag tycker det är tråkigt, för det hade varit intressant att se var man hade hamnat om man fortsatt. Nu tog det slut i sin linda, och det hade varit intressant vilka förändringar som hade genomförts.

Mer nöjd är kritikern av förslaget professor Tore Frängsmyr:
– Man kan inte ha övergripande principer som får styra det vetenskapliga arbetet och de vetenskapliga resultaten. Så det var roligt att höra att det sunda förnuftet segrat.


Mårten Nilsson
marten.nilsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".