Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Få tränar efter infarkt

Publicerat onsdag 6 oktober 2010 kl 07.18
Lennart Lundin. Foto: Tina Halldén/SR.

Ungefär 70 procent av de patienter i Uppsala län som har haft hjärtinfarkt tränar inte tillräckligt mycket ett år efter infarkten och riskerar därmed att drabbas igen. Det menar Hjärt-Lungfonden som i dag presenterar ny statistik. Varje år drabbas cirka 36 000 svenskar av hjärtinfarkt och inom ett år drabbas 12 procent av dem av en ny infarkt.

– Det är allvarligt att det är så få patienter som når målvärdena och det betyder att man riskerar att få en ny hjärtinfarkt. Vi på hjärt-Lungfonden tror inte att man jobbar tillräckligt med vården efter en hjärtinfarkt. Den akuta hjärtsjukvården är generellt sett väldigt bra i Sverige i dag. Det här är så att säga nästa steg, man behöver också jobba med eftervården för att inte patienterna ska insjukna igen. Det säger Ulrica Klettner, informationschef Hjärt-Lungfonden.

För att minska risken för en ny hjärtinfarkt har Socialstyrelsen satt upp mål för de drabbade patienterna om att sänka blodtrycket, det onda kolesterolet och att träna regelbundet. Exempel på eftervård då man drabbats av en infarkt kan vara program för träning kost och uppföljning upp av medicinering.

Enligt Lennart Lundin som är överläkare på kardiologkliniken på Akademiska sjukhuset gör man allt det här. Ändå har Uppsala län långt ifrån nått de Socialstyrelsens mål.

--Vi har i dag haft ett möte där vi kommer att försöka strama upp vår verksamhet. Det är alltid bra. Det här är en väckarklocka som vi måste ta not om.

--Det vi jobbar väldigt mycket med just nu det är att få ut patienten i fysisk aktivitet, att strama upp den biten, alltså att det blir fler deltagare alltså. Det är ett dilemma.

I Uppsala län är det varannan patient som inte sänkt kolesterolet tillräckligt mycket och sju av tio som inte motionerar tillräckligt ett år efter infarkten.

Lennart Lundin menar att en anledning kan vara att man på Akademiska sjukhuset varit dålig på att föra in patienternas statistik i registren. Dessutom tror han att det handlar om kompetensutveckling och motivation.

– Vi har ju ett undervisningssjukhus där många doktorer snurrar runt därför så är det naturligt, alla är kanske inte lika triggade, alla har inte samma intressen inom hjärtsjukvården och inte lika kunniga heller utan här gäller det att utbildas.

Anders Källgren från Uppsala fick en hjärtinfarkt tidigare i år. Han är väldigt nöjd med den vård han fått på Akademiska sjukhuset, både den akuta vården och eftervården.

– Jag har gått ner ett antal kilo. Jag äter ny kost. Jag motionerar mera. Jag äter mer medicin än jag gjort förut och jag inser väl att det finns en tidsgräns hur länge man lever.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".