Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Läkare: "Vi borde höjt beredskapen"

Publicerat måndag 11 oktober 2010 kl 05.42
Marie Tollefsen Markström och Tomas Roland på beredskapsenheten står bakom utredningen. Foto: Mårten Nilsson/SR.

En utvärdering är nu klar av den svåra halkan i mitten av december förra året och hur den hanterades av Akademiska sjukhuset i Uppsala. Trots mycket hög belastning gick sjukhuset inte upp i beredskapsläge.

Utvärderingen visar att belastningen på akutmottagningen var så stor att den till och med var större än vid den svåra bussolyckan i Rasbo 2007, men trots det gick sjukhuset alltså inte upp i beredskapsläge. Det kan ha bidragit till att det blev så långa väntetider för patienterna, säger utredaren Tomas Roland:

– I genomsnitt var patienterna 6,5 timmar på akutmottagningen. Väntetiderna var väldigt otillfredsställande, så mycket kan man säga, säger han.

Blixthalkan slog till i december i fjol. Under tre dygn, den 15, 16 och 17 december, fylldes Akademiska sjukhusets akutmottagning av människor som skadat armar och ben i halkan. Under den första halkdagen så var enbart de patienter som var där för frakturskador mer än fyra gånger fler än normala antalet akutpatienter på ett dygn. Utredningsrapporten vittnar om en smått kaotisk situation, där patienterna trängdes i överfulla väntrum och korridorer, och där en del satt och grät av smärta i väntan på att få behandling. Väntetiderna blev långa, för en fjärdedel av patienterna så långa att de var där i minst 8,5 timmar. Så här lät det när Upplandsnytt rapporterade från väntrummet den första halkdagen:

– Jag har fruktansvärt ont i armen, jag kan inte röra den, sa en kvinna.

En annan kvinna sa:

– Jag får nog vänta några timmar till här - tre, fyra, fem, sex timmar kanske.

Efteråt ifrågasatte läkare på ortopeden varför sjukhuset inte gått upp i höjt beredskapsläge enligt den krishanteringsplan som finns. Nu fick mycket ske på individuella initiativ, t ex att kalla in extrapersonal. En förfrågan gjordes till biträdande sjukhuschefen Björn Ragnarsson, jourhavande chefsläkare vid tillfället, om att vidta det första steget i landstingets katastrofplan, att inrätta en ledningsstab, men Ragnarsson sa nej. Han menar att ortopederna hittills inte varit utbildade för att leda en höjd beredskap:

– Hade vi gått upp i stab så hade vi haft en oövad ortopedjour som stabschef, och det tror jag inte hade varit bättre. Då är det bättre att vi förbereder för en sån lösning till nästa gång, och det kommer vi att göra, säger Björn Ragnarsson.

Utredaren Tomas Roland håller inte riktigt med:

– Jag tycker att vi kunde ha gått upp i åtminstone stabsläge, som är den lägsta krisberedskapsnivån. Det var många som ville göra det, men beslutet blev ändå att inte göra det, säger han.

Hur som helst, en lärdom av kaoset förra vintern är i alla fall att om det blir ett liknande läge den kommande vintern så ska ortopederna ha rätt att dra i gång ett höjt beredskapsläge. Utbildningar för att säkerställa att de klarar det ska påbörjas inom kort.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".