Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Östhammar

Säkerhetsnämnder klarar inte uppdraget

Publicerat tisdag 26 oktober 2010 kl 05.32
Utredare: ”De har varit relativt osynliga”
(2:26 min)
1 av 2
Forsmarks kärnkraftverk.Foto Scanpix
Anna-Lena Söderblom (M). Foto: Astrid Iselidh
2 av 2
Anna-Lena Söderblom (M). Foto: Astrid Iselidh

De lokala säkerhetsnämnderna som finns i fem kärnkraftskommuner, däribland i Östhammars kommun, klarar inte sitt huvuduppdrag - det vill säga att fungera som en länk mellan kärnkraftsbolaget och allmänheten.

Det säger Anders Hanberger vid Umeå universitet som utvärderat de lokala säkerhetsnämnderna. Han tycker bland annat att nämnderna varit dåliga på att informera allmänheten om kärnkraftverkens säkerhetsarbete inför eventuella olyckor:

– De har varit relativt osynliga gentemot allmänheten - med undantag för de gånger då det hänt något speciellt eller att media har belyst deras verksamhet. Mycket av informationen har säkert stannat hos nämnderna själva. Då har de fungerat i det avseendet att det har varit en fungerande insynskanal för kommunledningarna. Men att de i sitt andra uppgdrag, att föra vidare den till allmheten, har inte fungerat så väl som det var tänkt.

De lokala säkerhetsnämnderna, som består av kommunpolitiker, ska garantera en insyn i kärnkraftverkens säkerhetsarbete och beredskap, och se till att viktig information når allmänhet och boende i närområdet.

Men Anders Hanberger vid Umeå universitet, som på uppdrag av en statligt utredning har utvärderat hur nämndernas arbete fungerar i praktiken, anser alltså att nämnderna inte klarar sitt uppdrag.

Enligt Anders Hanberger är den lokala säkerhetsnämnden i Östhammars kommun mer aktiv och utåtriktad än de övriga nämnderna. Men detta beror enligt honom på det snabbstopp som inträffade i Forsmark 2006, en händelse som skapade debatt i media och i sin tur satte fart på nämnden. Men själva händelsen visade på brister i nämnden:

– Det finns bindningar till kärnkraftverket här som är olyckliga sett ur ett medborgarperspektiv. När det avslöjades en internrapport hade inte nämnden någon information att ge lokalbefolkningen om den. Sedan visade det sig att de höll inne en del information för att inte oroa allmänheten, vilket naturligtvis är allvarligt. I ett skarpt läge ska medborgarna kunna lita på att de får den information de har rätt till.

Och utredningen visar också att nämndernas arbete påverkas av att kommunerna är beroende av kärnkraftsföretagen som arbetsgivare.

Anders Hanberger föreslår flera förändringar som enligt honom kan stärka insynen och förbättra informationen till allmänheten. Bland annat att nämnderna öppnas upp för andra än kommunpolitiker, till exempel lokala miljöorganisationer.

Något som Anna-Lena Söderblom, moderat kommunråd och ordförande i lokala säkerhetsnämnden i Östhammars kommun, inte är främmande för.

– Det tror jag också behövs. Så har vi det i slutförvarsarbetet i kommunen.

Utvärderingen har skett på uppdrag av utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, som kommer att lämna ett betänkande till regeringen innan årsskiftet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".