Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Just nu
En häktas efter attack mot synagoga
Uppsala län

Nämndemännen har blivit yngre

Publicerat tisdag 1 mars 2011 kl 06.43
"Det har inte med ålder att göra"
(2:32 min)
"Det har inte med ålder att göra" säger 78-åriga Sonja Melinder, nämndeman i 35 år.

Medelåldern på nämndemännen som jobbar i länets domstolar har sjunkit efter att kommuner och landsting valde nya i höstas.  82-årige Erik Melinder i Uppsala var nämndeman i 12 år och fick lämna plats yngre.

– Jag slutade på grund av, inte enligt min men andras uppfattning, höga ålder. Allmänt ses det ju som att man har gjort sitt när man går in i åttioårsåldern och det var inte så att jag kände mig utnyttjad till fullo utan det var så att man följer gängse regler.

Även Sonja Melinder 78 år gift med Erik, har nyss lämnat nämndemannakåren efter 35 år och tycker inte åldern är så väsentlig i sammanhanget.

– För mig som nämndeman har det inte varit viktigt med åldersfördelning och tänker aldrig på det.

Finns det någon gång där du känt att det varit negativt med att man antingen är för ung eller för gammal?

– Nej det har inte med ålder att göra. En nämndeman ska ha kallt huvud varmt hjärta och gärna rena händer, säger hon.

Erik och Sonja Melinder är två av dem som har lämnat plats för yngre nämndemän vid länets två domstolar, tingsrätten och förvaltningsrätten. Partierna har efter valet i höst röstat fram nya nämndemän och nu har medelåldern sjunkit med 3 respektive 5 år. Detta som ett led i regeringens ambition att föryngra nämdemannakåren för att bättre spegla hur samhället i övrigt ser ut i ålder.

Men fortfarande är det pensionärerna som utgör den största gruppen i nämndemannakåren vid länets domstolar. Lagman Fredrik von Arnold vid Uppsala tingsrätt ser inget problem med det.  

– Vi försöker döma efter lag och förarbeten. Vissa mål där en yngre nämndeman, jag tänker på sexualmålen nu så har ju sexualvanorna ändrats, och där kan man väl möjligen tänka sig att en ungdom skulle kunna skapa förståelse i rätten men även där är ju lagstiftningen och den praxis som vi har att följa sådan att betydelsen av normer i subkulturer, ungdomskulturer vad det må vara, inte i någon större utsträckning kan få påverka avgörandet.

Vad tycker du om regeringsmål att föryngra kåren för att spegla samhället bättre?

– Det finns överhuvudtaget en ganska stark strömning i samhället att olika valda organ ska vara utformade på ett sätt som speglar sammasättningen av befolkningen. Men för domstolens del så är detta inte något primärt önskemål, säger Fredrik von Arnold.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".