Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Det kan bli enklare att avhysa bärplockare

Publicerat måndag 8 juli 2013 kl 05.26
Björn Galant, LRF: "Lagen fungerar inte"
(2:21 min)
Bärplockarläger i Mehedeby förra året. Foto: Kina Pohjanen/SR

Även denna sommar väntas bärplockare slå läger i skogarna i Norduppland och den här gången vill Lantbrukarnas Riksförbund att det ska vara enklare och gå snabbare att avhysa människor från otillåtna bärplockarläger. Därför har de tillsammans med Kronofogdemyndigheten tagit fram en mall som markägare ska följa när de upptäcker ett bärplockarläger på sin mark.

I sommar ska LRF stå för kostnaden för några av avhysningarna för att se om det blir någon skillnad när den nya mallen följs.

– Vi har varit på Justitiedepartementet och sagt att här ser vi en lucka i lagen, lagen fungerar inte när det kommer 50 personer och bor olagligen på någon annans mark i skogen. Men då får man ju till svar att har ni verkligen prövat all lag som finns, för det är det man måste göra innan man kan komma och diskutera lagändringar. Så därför känner vi att att okej vi prövar systemet även denna sommar då, säger Björn Galant som jobbar med frågor kring allemansrätt och äganderätt på LRF.

Stor nedskräpning, trädfällning, tält och bilar som står i vägen för arbetsfordon, det är några av orsakerna till varför markägare har velat avhysa bärplockare som slagit läger i skogarna. Men som det har sett ut hittills har det tagit alldeles för lång tid för Kronofogdemyndigheten att fatta beslut om avhysningar, säger Björn Galant.

– Man är någonstans mitt i älgjakten när Kronofogden fattar sitt beslut, och det förstår ju vem som helst att då fungerar inte systemet överhuvudtaget, för då har ju bärplockarna åkt hem igen.

Ett annat problem är att det kostar 600 kronor för varje person som ska avhysas när man tar hjälp av Kronofogden. Att avhysa bärplockarna i ett läger där det bor 50 personer kan alltså kosta markägaren 30 000 kronor.

Men för att testa om den nya mallen leder till några förbättringar ska LRF stå för kostnaden för avhysningarna i några fall denna sommar. Och genom att följa den nya mallen, kan markägare i sin ansökan om avhysning yrka på ett interimistiskt beslut, vilket man hoppas ska leda till ett beslut inom ett par dagar.

I ansökan ska bland det bland annat finnas personnummer på personerna i lägret. Men det är inte alltid säkert att bärplockarna kan legitimera sig, vilket kan ställa till problem.

– Ja, det är ju ett av de här problemen som vi har sett. Att i många fall är det här ju människohandelsliknande inslag. Det vill säga någon står och tar passen från de här stackarna som plockar, så de har ingen ID att visa upp ens då. Och då faller systemet.

Björn Galant menar att en lagändring skulle kunna lösa problematiken med personnumren. Och att på samma sätt som polisen har rätt att avvisa personer som till exempel skapar oordning vid en fotbollsmatch, utan att samla in ID-uppgifter, borde de ha rätt att avvisa personer som skapar oordning i skogen.

Om man gör en avhysning, leder inte det bara till ett nytt läger någon annanstans och till att man måste göra ännu fler avhysningar?

– Egentligen skulle man titta ett snäpp uppåt i den här värdekedjan för frågan man måste ställa sig är: Vem köper de här bären? För det är de som driver på utvecklingen att man bor på det här sättet, och säljer bären på det här sättet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".