Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Flytt av tunnor till Forsmark utreds av myndighet

Publicerat tisdag 16 juli 2013 kl 06.27
"En del information är försvunnen"
(2:22 min)
Tunna med radioaktivt innehåll från Studsvik. Foto: Scanpix

När tusentals tunnor med blandat radioaktivt avfall flyttades från Studsvik till Forsmark, kan det ha varit emot gällande säkerhetsrutiner. Det är oklart om det är preskriberat.

– Uppenbarligen har de rutiner som funnits inte tilllämpats rätt, säger Anders Wiebert, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Om det är preskription eller inte är inte någon enkel fråga. Vi har egenligen inget svar på den frågan.

Är det något som ni fortsätter att titta på?

– Ja, det är något vi håller på att titta på.

Det finns närmare 3 000 fat med oklart radioaktivt innehåll i slutförvaret SFR i Forsmark. De faten vill Svensk Kärnbränslehantering inte vill ha kvar där. 


Faten i Forsmark är en del av 10 000 fat med radiaksopor som funnits i bergrum i Studsvik i decennier, och där det under senare tid kommit fram att de till stora delar är något annat än man trott. Idag finns cirka 7 000 fat kvar i Studsvik.

En central fråga är om Studsvik brutit mot några säkerhetsrutiner när avfallet leverades till Forsmark, något som SSM nu alltså utreder.

Exakt vad faten innhåller vet ingen idag. Men man vet är att de dels innehåller vätskeformigt avfall, vilket är emot alla regler eftersom det lättare sprids vid läckage, dels annat farligt avfall som kvicksilver.

Det klyvbara materialet handlar, enligt kärnkraftsindustrins bolag Svafo, bland annat om hög och låganrikat uran och vapenplutonium från tiden när Sverige hade planer på en egen atombomb.

Många tunnor innehåller också material som kapslats in i bly och där det är svårt att mäta hur farligt det är.

– Det är ju ytterligare en osäkerhet i det här. Man har ju konstaterat ett stort antal fat som är blyinfattade. Blyets syfte är ju att dämpa strålning, vilket gör att det är välgit svårt att mäta innehållet i dem, säger Anders Wiebert.

Strålsäkerhetsmyndigheten vill nu ha svar på en mängd frågor för att få en klarare bild av innehållet och om säkerhetsrutiner åsidosatts medvetet eller av misstag.

Ett stort problem är enligt SSM att det saknas dokumentation om stora delar av de äldsta tunnorna.

– För en del fat är informationen försvunnen.

Kan då även myndigeheter ha varit försumliga i hanteringen tidigare?

– Svårt för mig att säga, eftersom jag varit delaktig under 90-talet. Men om det har varit felaktigheter i underlaget, som har legat till grund för tillståndet som gavs, så faller ju ansvaret på de som tillhandahållit informationen, säger Anders Wiebert på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".