Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ojämlik adhd-medicinering

Publicerat torsdag 25 december 2014 kl 08.10
"Samhället måste bli bättre på att upptäcka tjejer med adhd"
(1:35 min)
Mediciner
Medicin (arkivbild)Foto: Henrik Montgomery/Scanpix.

Flickor i tonåren som har adhd lider oftare av depression än pojkar, visar ny forskning, och i Uppsala län är det fler pojkar än flickor som tar medicin mot adhd.

I Uppsala län tog år 2013 över fem procent av killarna mellan 10-17 år medicin mot adhd och endast två procent av tjejerna. Forskaren Karin Sonnby menar att samhället behöver bli bättre på att upptäcka tjejer som mår dåligt, menar forskaren Karin Sonnby.

– När man misstänker att personen har adhd så behöver man vidga perspektivet. Personen måste inte vara bråkig. Det stämmer bara på vissa som har adhd. Om man då har adhd och trotssyndrom, man är bråkig, hämndlysten då ter det ju sig väldigt annorlunda jämfört med en personq som har ångestproblematik som social fobi. Man har svårt att prata och vill inte räcka upp handen man vill inte prata inför klassen. Man känner sig väldigt orolig. Och det är ju väldigt svårtytt och märks ofta inte av omgivningen trots att personen har ett stort inre lidande av det här.

Det är viktigt att man ser de här flickorna som har dubbel diagnos. Tidigare studier pekar på att personer som har fått diagnos och hjälp tidigt går det bättre för och klarar i högre utsträckning att exempelvis skaffa sig ett arbete och att försörja sig.

– De som får tidiga insatser tidigt har man möjlighet att söka vårdbidrag så att föräldrarna kan gå ner i arbetstid och stötta barnen i högre utsträckning. Man får också en annan möjlighet att få ett annat stöd i skolan. När man haft genomgång med klassen så kan läraren läraren gå fram och ge en instruktion till till det här barnet individuellt efteråt för det behövs oftast.

Som förälder kan man vara uppmärksam på om barnet har koncentrationssvårigheter. Karin Sonnby tycker också att man i vissa fall ska arbeta tätare mellan barn- och vuxenpsykiatrin, Socialtjänsten och skolan.

– Det är för att i vissa familjer är det inte bara barnen som har bekymmer utan föräldrarna. Och man måste ha mycket mer omfattande insatser för att påverka. Då hjälper det inte att behandlar barnet som är deprimerat om man inte tar tag i de andra problemen också.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.

Användarkommentarer

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".