Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tsunamins offer hedrades

Uppdaterat lördag 27 december 2014 kl 08.05
Publicerat fredag 26 december 2014 kl 13.11
Agneta Andersson: På något vis är det att knyta ihop det
(1:38 min)
Uppsala domkyrka i vinterskrud. Foto: Per Enerud/Sveriges Radio.
Foto: Per Enerud/Sveriges Radio.

I Uppsala domkyrka samlades i går människor för att minnas alla de som omkom i tsunamin för tio år sedan. Många av de som var med på ceremonin har själva smärtsamma minnen från katastrofen. 

Agneta Andersson klarade sig med nöd och näppe från flodvågen. Nu tio år efter tycker hon att det är viktigt att markera minnet av de som försvann i havet.
--Det är på något vis som att knyta ihop det. Samla familjen och tänka tillbaka på det här. Tänka på de som dog, helt enkelt.

Agneta Andersson var en av de som köade för att komma in i domkyrkan igår tio år efter att 543 svenskar omkom i flodvågskatastrofen. Överlevare och anhörig, politiker och kungligheter, lyssnade till statsminister Stefan Löfven som talade om det smärtsamma i att förlora någon man älskar.
--Genom att älska öppnar du upp ditt liv för stor glädje. Samtidigt riskerar du en avgvrundsdjup förtvivlan. Era liv släcktes, men minnet av er kärlek lyser i mörkret.

Alla deltagare fick ljus att hålla i handen och i slutet av ceremonin tändes de en efter en i en kedja genom kyrkorummet. Vid centralaltaret stod det ljusprydda konstverket "Betongbåten", till minne av offren.  Ärkebiskop Antje Jackelén talade om tacksamhetens sorg. Hur viktigt det är att minnas de döda men också se framåt och våga hoppas. Och det väcker mycket känslor att i minnet återvända till annandagen för tio år sedan, sade Merete Björnsen på kyrktrappan efteråt.
--Vi var där, så det är väldigt starka känsler som kommer tillbaka. Det är inte smärtsamt. Vi klarade oss, så det är tacksamhet vi känner.

Många av de som besökte kyrkan redan på morgonen hade starka minnen av hur de fick höra talas om katastrofen för tio år sedan.
--Jag minns hur det var något som ständigt växte och att det var något som aldrig verkade ta slut. Och jag minns hur jag har bekanta som var där och fick springa för sina liv, säger Ingegerd Flod.

--Det var en chock. Man fattade inte hur stort det var, säger Thomas Nygren. Det är väldigt fint tycker jag att man har en minnesgudstjänst. Det påverkade ju så oerhört många människor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".