Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Armeniska folkets uppländska hjälte

Publicerat måndag 19 januari 2015 kl 12.30
"Hon var väl totalt ointresserad av att bli berömd"
(12 min)
Alma Johansson. Foto: Privat
Alma Johansson. Foto: Privat

Alma Johansson från Uppland är okänd men en hjälte för armeniska folket. Hon blev vittne till folkmordet på armenier 1915, och nu, 100 år senare, har boken om hennes liv kommit.

Alma Johansson föddes i slutet av 1800-talet i Håbo, reste ut i världen och hamnade mitt i ett pågående folkmord i det dåvarande osmanska riket och hjälpte armeniska barn. Varje år samlas massor med folk vid hennes grav för att minnas hennes gärningar.

Janne Carlsson, författare och översättare, har nyss kommit ut med en bok om Alma Johanssons liv.

– Hon hade inget nätverk av betydelsefulla personer, och hon var väl totalt ointresserad av att bli berömd. En anledning kan också vara att massakern på armenier har hamnat i skuggan av förintelsen av judar. Hitler lär ha sagt att om detta kan göras med armenierna så kan vi göra det med judarna utan att någon pratar om det om tio år, säger Janne Carlsson om varför hon är så okänd.

Hur många fick sätta livet till?

– 1,5 miljoner människor dog under 3-4 månader under 1915, men detta hade pågått, och anledningen till att Alma Johansson kom dit var att det pågått en förföljelse i slutet på 1800-talet, som hon fick kännedom om, säger han och fortsätter:

– Hon läste en artikel i en tidning som gjorde att hon fick intresse för de armeniska barnen på barnhem. Ett och ett halvt år senare var hon på plats för att hjälpa barnen, berättar författaren Janne Carlsson om Alma Johanssons liv.

Alma var en del av KMA, kvinnliga missionsarbetare. Hon ska ha fått pengar till resan till och med från kungahuset, men det mesta kom från enkla, vanliga människor som skänkte av det lilla de hade, för att de tyckte att detta var viktigt.

Hon är ett av få vittnen som skrev ner sina vittnesmål från det stora folkmordet som pågick under flera år i det dåvarande osmanska riket. Vad såg hon?

– Hon såg från första stund hur diskriminerad denna grupp var. Om en armenier mördades så visste alla vem som gjorde det, men ingen utredning gjordes. Man tog jord från armeniska bönder, specialiserade sig på de som det gått bra för, tog det de ägde, tog över deras hem. De diskriminerades på hur många sätt som helst, berättar Janne Carlsson.

I år är det hundra år sedan folkmordet i det osmanska riket som det hette då, i nuvarande Turkiet. Omkring en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer och kaldéer avrättades då och området tömdes i princip på sin kristna befolkning. Men det har varit väldigt nedtystat i Turkiet.

– I princip förnekar Turkiet att det här har hänt. Och eftersom det var grundaren av den moderna turkiska staten, Atatürk, som först officiellt kom med lögnen att massakern inte ägt rum så är det svårt att ta tillbaka den. När jag satt och läste det här materialet så kände jag mig övervakad. Det här var så känsligt material att de är rädda att någon ska det. Nu är det mikrofilmat och finns i kopior, säger Janne Carlsson.

Alma Johansson är väldigt känd i Armenien. I huvudstaden Jerevan finns ett monument över folkmordet. Där finns det en plakett med hennes namn. Varje år firas det vid hennes grav i Enskede, framför allt armenier sköter hennes grav och gravsten. 

– Jag både satt och log och hade tårar i ögonen ibland. Ju mer jag läste så kände jag: detta får inte glömmas bort! Jag läste brevväxling mellan Alma och en kvinnlig missionsarbetare. Det mesta var personliga rapporter om det hon gjorde, berättar Janne Carlsson om allt han hittat om Alma Johansson.

All research resulterade i boken Tiga kan jag inte.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".