Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
30 år efter Tjernobylolyckan

Säkerheten kring Forsmark ses över

Publicerat fredag 22 april 2016 kl 06.18
Strålsäkerhetsmyndigheten: Säkerhetszonerna har varit oförändrade sedan 1981
(2:16 min)
Forsmarks reaktorer. Foto: Jan Collsiöö/TT
Foto: Jan Collsiöö/TT

I år är det trettio år sedan kärnkraftsolyckan vid Tjernobyl och just nu håller Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, på att ser över de säkerhetszoner som finns kring Forsmark.

En orsak till att det här utreds är att beredskapen i Sverige anses vara föråldrad.

– Beredskapen kring kärnkraftverken bygger till stor del på zoner som finns kring kärnkraftverken. De tillkom i Sverige efter Harrisburgolyckan och inrättades 1981. Sedan dess har de till stor del varit oförändrade, säger Jan Johansson på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Översynen handlar alltså om hur de som bor i närheten av verken ska larmas om det händer en olycka – och vilka som ska larmas när.

Enligt SSM är den 35 år gamla zonindelningen otydlig – och samtidigt har krav införts inom EU med en lägstanivå för hur mycket strålning en person får utsättas för.

Internationella atomenergiorganet, IAEA, har även rekommenderat att en "närzon" ska inrättas – allra närmast verken – där åtgärder ska sättas in tidigare än i dag vid onormala strålningsnivåer.

– Och så har man löst ett problem, som skulle kunna utvecklas till någonting allvarligt senare om situationen förvärras, säger Jan Johansson.

Men även om det ägnas mycket tid och energi åt säkerheten kring våra kärnkraftverk – både på nationell och EU-nivå – så är det inget som Christina Williamsson Liw i Ed – lite norr om Östhammar – tänker på till vardags.

– Bor man här och det finns ett kärnkraftverk, då måste man lita på att de vet vad de sysslar med. Man kan inte leva med katastroftänkande, säger hon

Arne Löfgren och Ulla Iggsjö Löfgren som bor ute på Gräsö tänker en del på riskerna, men ser inte tydligare beredskapszoner vid verken som en lösning.

– Det är nästan så att man tänker att det är bättre att vara nära, om det skulle hända något riktigt, än att vara en bit ifrån, säger Arne.

– Stockholm är ju inte någon säker zon i sig. Utan där kanske det kommer och faller ner så att det blir större plåga. Här smäller det, när vi är så pass nära, säger Ulla.

Men nu är det alltså beredskapszonerna i närheten av verken som utreds – och samtidigt, berättar Jan Johansson på SSM, så sätts det nu upp nya mätstationer runt verken som ska ersätta dagens manuella mätningar vid olyckor.

– Sedan så måste det vidta manuella mätningar efter ett utsläpp, för att få en bättre bild av hur ett eventuellt nedsläpp har tagit vägen och hur det ser ut, säger han.

Apropå kärnkraften – hör gärna vår granskning #miljonsopor – kärnavfall guld värt i Östhammar

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".