Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Maskinen som gör bröstkompressioner – framtidens livräddare?

Publicerat fredag 20 maj 2016 kl 06.00
Forskaren: De är här för att stanna
(1:54 min)
En närbild på en maskin som utför mekaniska bröstkompressioner.
1 av 3
Maskinen utför bröstkompressioner efter gällande riktlinjer om hjärt-lungräddning. Foto: Tomas Groop/Sveriges Radio
Fredrik Sporre i en vårdsal ståendes bredvid sin nya kollega, en apparat som utför mekaniska bröstkompressioner.
2 av 3
Fredrik Sporre i en vårdsal ståendes bredvid sin nya kollega, en apparat som utför mekaniska bröstkompressioner. Foto: Tomas Groop/Sveriges Radio
Sten Rubertsson står utanför dörren till centralintensiven på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
3 av 3
Sten Rubertsson har i sin forskning undersökt hur effektiva mekaniska bröstkompressioner är. Foto: Daniel Nord/Sveriges Radio

Region Gävleborg har utrustat alla ambulanser med maskiner som utför bröstkompressioner vid hjärt-lungräddning. De är minst lika bra som sjukvårdare, visar svensk forskning.

Region Gävleborg har under året utrustat samtliga ambulanser och akutmottagningar med maskiner som utför mekaniska bröstkompressioner. 

Maskinen går i en båge över patienten och fäster en sugkopp på bröstet. Med hjälp av sugkoppen komprimeras och ventileras bröstkorgen för att upprätthålla blodcirkulationen vid hjärt-lungräddning.

Sten Rubertsson, professor i anestesiologi och intensivvård vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset, har forskat och jämfört mekaniska och manuella bröstkompressioner som görs av ambulanssjukvårdare. Det visar sig att maskinen är fullt jämförbar, men har högre uthållighet.

– Vi vet att manuella kompressioner ger ett blodflöde som är ungefär 30 procent av det normala. Det krävs mycket för att orka ge bra kompressioner medan mekaniska kan pågå mycket längre då de drivs av elektricitet, säger Sten Rubertsson.

Att apparaten frigör sjukvårdare i ambulansen ser Fredrik Sporre som en stor tillgång. Han är sektionsledare på medicinakuten i Gävle, och tror inte att patienten får mindre uppmärksamhet när en maskin tar över en del av vården.

– Här har vi ju snarare en förbättring då personalen kan fokusera mer på patienten. Vi har inte överlåtit allt till maskinen utan har kvar kompetent personal omkring som styr vad som gäller, säger Fredrik Sporre.

Det är både svårt och riskabelt att utföra kompressioner i en ambulans som rusar fram över vägarna under långa sträckor. Sten Rubertsson tror därför att vi kommer få se mer av den här nya tekniken.

– Nya riktlinjer säger att man kan använda mekaniska kompressioner när manuella av god kvalitet inte kan säkerställas. Jag tror faktiskt att de mekaniska bröstkompressionerna är här för att stanna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".