Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hårt slag mot fåglarna när gamla hus på landsbygden försvinner

Publicerat tisdag 23 augusti 2016 kl 12.37
"Enklaste lösningen är att sätta upp fler fågelholkar"
(3:10 min)
Äldre by i Polen.
Äldre by i Polen. Foto: Darek Świtała.

Förändringarna på den europeiska landsbygden med utdöende byar och färre men större jordbruk har fått konsekvenser för småfågelbeståndet. Det här visar undersökningar som Uppsalaprofessorn Tomas Pärt vid Sveriges Lantbruksuniversitet gjort i Polen.

Landskapsekologen Tomas Pärt och hans kollegor har studerat förekomsten av fågelarter i byar på landsbygden i Polen. Denna landsbygd är lämplig att studera eftersom Polen har kvar många av sina äldre samhällen.

– Ny bebyggelse innebär att det finns färre boplatser för många arter. Det finns färre hålträd, äldre träd, byggnader och uthus, säger Tomas Pärt, som är professor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

– Här pratar vi om fågelarter som häckar i buskar, träd och i håligheter, till exempel under takpannor och i hus. 

Det visade sig i Tomas Pärts undersökning att byar med äldre hus och mer varierad bebyggelse hade fler fåglar och fler fågelarter än nyare bebyggelse. Den nyare bebyggelsen är oftare mer likformig i strukturen, med bland annat större öppna trädgårdsytor och mindre småhus och träd.

Just de äldre bondgårdarna hade större artrikedom än vanliga hushåll, bland annat tack vare spill av säd som fåglarna gillar att äta.

I och med införandet av ett allt mer intensivt storjordbruk har stora delar av de gamla jordbruksbyarna och äldre husen på landet försvunnit i västra Europa. I takt med att den gamla bebyggelsen har försvunnit har också många fågelarter minskat drastiskt.

Mellan 1980 och 2005 har till exempel tofslärkan minskat med 95 procent i Europa. Kornsparvar har mer än halverats i antalet. I Sverige har framför allt gråsparvar och pilfinkar blivit färre på landsbygden.

– Det här med byars betydelse och hur trädgårdar ser ut har inte bara effekt på fåglar. Det har också effekt på insekter, kärlväxter och pollinatörer som gillar gamla trädgårdar, säger Tomas Pärt.

Enligt Tomas Pärt som likt många andra har fågelskådning som intresse är det viktigt att bevara fåglarna, bland annat av estetiska och kulturella skäl.

– Ur ett nyttoperspektiv är en stor del av de här arterna fröätande fåglar. De håller troligen på så sätt ned ogräsnivåerna i jordbrukslandskapet, men det behöver vi undersökningar för att verkligen kunna påvisa.

Lösningen på de minskade fågelpopulationerna ligger emellertid inte i att till varje pris bevara gamla byggnader och jordbruksgårdar, enligt Tomas Pärt. Lantbrukare måste få utveckla sin verksamhet, säger han.

– Om det nu är så att det är helt omöjligt att ha gamla byggnader för att det innebär en olönsamhet, måste vi nog tyvärr inse att de byggnaderna försvinner. Men man kan bygga nytt och se till fågelarter kan bo där. Det enklaste sättet är att sätta upp fågelholkar på de nya byggnaderna.

Referens:
Rosin Z. M et. Al. "Villages and their old farmsteads are hot spots of bird diversity in agricultural landscapes". Journal of Applied Ecology 2016. DOI: 10.1111/1365-2664.12715

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".