Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tryckfrihetsförordningen firar 250 år

Publicerat fredag 2 december kl 07.03
Nils Funcke: Det har blivit mer slutet
(2:10 min)
Svenska Dagbladets tryckeri på 80-talet.
Svenska Dagbladets tryckeri på 80-talet. Foto: Stefan Lindblom / SvD / TT

Den svenska tryckfrihetsförordningen är världens kanske mest öppna system för insyn i myndigheters beslut. Men tryckfrihetsexperten Nils Funcke varnar för att grundlagen alltmer är satt på undantag.

– Jag skulle nog säga att det har blivit mer slutet i praktiken, säger Nils Funcke.

Förr kunde vem som helst kontakta tingsrätten och få reda på en misstänkt persons identitet. Genom den så kallade offentlighetsprincipen är alla inkomna handlingar allmänna och går att begäras ut. Till exempel det papper där det står vem den misstänkte vill ha som försvarare.

Men från och med den 1 oktober i år gäller inte det här längre nu när alla identitetsuppgifter om misstänkta personer är sekretessbelagda. En förlust för öppenheten säger, Nils Funcke.

– Om till exempel kommunalrådet i Uppsala skulle ha gjort sig skyldig till oegentligheter och anmäls så är ju huvudregeln att man inte får reda på detta i det skedet.

Ett litet kikhål in i rättsprocessen har alltså proppats igen. Och det är bara ett exempel på de undantag från offentlighetsprincipen som varje år röstas igenom i Sveriges riksdag.

Just nu förbereder till exempel regeringen ett förslag som gör det möjligt att hemlighålla offentliganställdas personuppgifter.

Tryckfrihetsförordningen, som idag trädde i kraft för exakt 250 år sedan, är en grundlag. Det betyder att den bara kan förändras av två på varandra följande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

Tanken är att viktiga principer inte ska överlämnas åt det rådande opinionsläget och klåfingriga politiker. Till exempel rätten att fritt få uttrycka sin åsikt, skyddet för offentligt anställda att berätta om korruption och missförhållanden och insynen i statens och rättsapparatens beslut.

Men i praktiken har riksdagen alla möjligheter att införa undantag bakvägen genom offentlighets- och sekretesslagen. En möjlighet som används alltför ofta tycker Nils Funcke.

– Varje sånt här beslut gör ju att värdet av den där grundlagsfästa rättigheten minskar ju. Det blir mer och mer slutet och det strider mot andan i grundlagen.

Kan vi då säga fortfarande att vi har världens mest öppna system?

– Det är klart att till sist närmar vi oss gränsen där vi blir ett mediokert exempel.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.