Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

3D-teknik tar över på anrika Älvkarlebylaboratoriet

Publicerat måndag 2 januari kl 06.00
"Ett stort steg i teknikutvecklingen"
(1:32 min)
Den första modellen framtagen med 3d-teknik har tagits i bruk i Vattenfalls älvkarlebylaboratium visar projektledaren Mats Billstein.
1 av 4
Den första modellen framtagen med 3d-teknik har tagits i bruk i Vattenfalls älvkarlebylaboratium visar projektledaren Mats Billstein. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges Radio
Mässing? Nej, plast. Smådetaljerna till kraftverksmodellerna skrivs ut i en 3d-skrivare. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges radio
2 av 4
Mässing? Nej, plast. Smådetaljerna till kraftverksmodellerna skrivs ut i en 3d-skrivare. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges radio
Drönare fungerar perfekt när man samlar in data för att bygga modelller. Den här används för att fotografera och mäta inne i olika konstruktioner, berättar Mats Billstein, Älvkarlebylaboratoriet. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges Radio
3 av 4
Drönare fungerar perfekt när man samlar in data för att bygga modelller. Den här används för att fotografera och mäta inne i olika konstruktioner, berättar Mats Billstein, Älvkarlebylaboratoriet. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges Radio
En helt ny teknik används för att ta fram kraftverksmodellerna idag, berättar Mats Billstein. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges Radio
4 av 4
En helt ny teknik används för att ta fram kraftverksmodellerna idag, berättar Mats Billstein. Foto: Ingegerd Sörgard/Sveriges Radio

Sedan 1943 har man byggt modeller av vattenkraftverk i Vattenfalls laboratorium i Älvkarleby. Nu sker det med 3D-skrivare och datorstyrd fräs.

– I dag har vi tagit ett stort steg i teknikutvecklingen så att i dag har vi byggt vår första modell som vi fräst i frigolit. Tekniken hör till de modernaste i världen, säger Mats Billstein, senior forskare och projektledare.

Den nya modellen täcker 200 kvadratmeter på golvet i en av hallarna i laboratoriet och används för att testa hur man kan bygga om ett kraftverk så att det klarar olika vattenflöden. Ett kraftverk måste dimensioneras så att det klarar så kallade 10 000-årsflöden, det vill säga flöden som är så höga att de bara inträffar en gång på 10 000 år.

Förut byggdes den här sortens modeller för hand i betong. Nu används avancerad 3d-teknik. Man har drönare, totalstationer och ekolod för att samla in stora mängder data som sedan styr en CNC-fräs som fräser ut stora pusselbitar i olika material. Små detaljer skriver man ut på 3d-skrivare. Modellen blir exakt, varenda skrovlig sten finns med.

– Hantverksdelen är definitivt inte helt borta, men den har förändrats sedan 1940-talet. Nu handlar det om att få CNC-fräsen att fräsa det man vill och sedan att få modellen tät och representativ.

Men trots den avancerade 3D-teknik som man använder när man bygger modellen så går själva testet fortfarande till på samma sätt som tidigare. Man låter vanligt vatten forsa genom modellen.

- Vi använder vanligt vatten, jajamensann, och det använder vi för att det är vanligt vatten som finns i våra älvar, säger Mats Billstein.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".