Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lantbrukare får vänta på EU-bidrag

Publicerat onsdag 10 maj kl 04.41
Lantbrukare Johan Helin: Kan inte räkna med de här pengarna
(1:59 min)
Johan Helin
Van att vänta, lantbrukaren Johan Helin Foto: Maria Jansson/Sveriges Radio

Lantbrukare kan få vänta så länge som till nästa år innan de fått alla de EU-bidrag de ska ha för åren 2015 och 2016. Johan Helin, lantbrukare i Storvreta, är en av dem som drabbas.

 – Det är klart att man får hantera situationen och kanske inte kunna räkna med pengarna. Det här är som vilket företag som helst och kommer inte pengarna får vi ta dem någon annanstans ifrån. Och just nu, ja det är våran lön, säger Johan Helin, lantbrukare i Storvreta.

Lantbrukare kan söka en rad olika slags stöd från EU, stöd som administreras genom svenska jordbruksverket. Problemet nu är att utbetalningarna laggat efter. Det handlar om 200 miljoner kronor för år 2015. Per lantbrukare handlar det om mellan 4 000 och 14 000 kronor enligt Jordbruksverket. Och för 2016 saknas ännu nästan 2 miljarder kronor av nästan 10 miljarder kronor. De pengarna lovar nu verket ska komma i juni. Att utbetalningarna drar ut på tiden märks i kassan och för lantbrukare med lån, säger Johan Helin.

– Man får ju skjuta upp på investeringar och man får se till att ha ett tillräckligt starkt företag så man kan klara fall och djupa dalgångar. Man måste ha en förstående bank och likadant om det är några större poster som man kan skjuta på, att man kan prata med dem, säger han.

Enligt Anders Egonson, divisionsdirektör på Jordbruksverket beror eftersläpningen på att EU beslutat ändra formerna för stöd och därmed att prövningen komplicerats.

– Ju mer komplexa regelverk desto mer komplexa it-system krävs. Dessutom denna gång krävs mer av handläggning och kontroller innan vi kan betala ut pengarna.

Sverige har tillsammans med 5 andra länder lagt 67 förslag för att förenkla regelverket. Oavsett vad det leder till väntas nya regler till 2022 med eventuellt nya komplikationer och eftersläpningar.

– Situationen är ju tyvärr densamma i övriga 27 medlemsländer, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".