Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Utredning av störtad JAS 39 Gripen klar

Publicerat tisdag 1 oktober 2002 kl 06.21
Den pilot från F7 Såtenäs som för tre år sedan störtade ett JAS 39 Gripenplan i Vänern gjorde inga fel. Det har nu haverikommissionen slagit fast. Piloten övade anfall med ett annat flygplan och hamnade i ändvirveln från det. Planet slutade att svara på pilotens kommanon och eftersom det störtade mot vattnet tog piloten till fallskärmen och övergav planet.
Tre år och tio dagar efter olyckan har Haverikommissionen blivit klar med sin utredning. Den visar bland annat att piloten gjorde helt rätt när han övergav planet. Piloten i Gripenplanet hamnade ett kort ögonblick i ändvirveln bakom det plan han skulle anfalla. Gripenplanet svarade inte på hans kommandon och med nosen mot marken var det på väg mot en krasch. Piloten fick kraftig markkollisionsvarning. I det läget fanns inget annat alternativ än att överge planet. Piloten sköt ut sig ur förarbrunnen och singlade sedan oskadd i fallskärm ner mot Vänerns yta. Planet slog med påkopplad efterbrännkammare i sjön i en hastighet av cirka 600 km/tim. Den så kallade svarta lådan, som egentligen är rödvit och som innehöll viktig information om kraschen, slets loss och försvann. Först efter femton månaders mycket noggrant sökande i området, lyckades försvaret hitta lådan igen. Bland de rekommendationer som Haverikommissionens utredning nu utmynnar i, finns krav på att lådan fästs bättre så att inte minnesenheten slås sönder vid en krasch. Den pingsändare, det vill säga sändaren som ska hjälpa räddningsmanskapet hitta lådan, måste också sitta fast bättre. I det här fallet lossnade sändaren vilket till slut innebar att räddningsmanskapet fick leta efter en tyst liten låda, stor som tre cigarettpaket, som låg nedsänkt i dyn på Vänerns botten. Kommissionen tar också fasta på den situationen som piloten hamnade i när han flög genom ändvirveln på det plan han skulle öva anfall på. Det fanns 1999 inte fullständig kunskap om hur Gripen uppträdde i sådana situationer. Piloten tappade kontrollen över planet, men när han beslutat att överge det så återfick han plötsligt manöverbarheten, men då var det för sent. Haverikommissionen vill nu att det görs en ordentlig studie av planets egenskaper vid passager genom ändvirvlar och att de sedan beskrivs i flyghandboken. Flygvapnet bör också anpassa övningar och utbildning efter de nya kunskaperna. Bland de tio punkter som kommissionens utredning mynnar ut i finns också synpunkter på att utbildning och övningar av ytbärgare, flygförare med flera anpassas så att de vet vad som gäller för Gripen. Nu visade det sig bland annat att ytbärgaren aldrig hade övat räddning med någon som var klädd som en Gripenpilot. Samtidigt vållade den räddade pilotens armbandsur med inbyggd nödsändare förvirring. Helikopterbesättningen uppfattade nödsignaler, när man väl landat med den räddade piloten men ingen visste varifrån nödsignalen kom. När man väl begrep att det var pilotens klocka som sände, så försökte man kortsluta sändningen genom att vira antenntråden runt klockan, men det fungerade inte. Till slut fick klockan transporteras till F7:s säkerhetsmaterialverkstad, där man klippte av antenntråden så att klockan äntligen tystnade.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.