Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Polisen "provocerade" städerska att stjäla

Publicerat tisdag 8 maj 2012 kl 19.40

Städerskan som stal klientens plånbok friades i tingsrätten eftersom polisen lagt dit pengar. Men hovrätten tycker polisen gjorde rätt.

Hemtjänstvikarien avslöjades som tjuv efter att polisen lagt dit sedlar.

Fallet i Bohuslän, där hovrätten nu dömt kvinnan för stöld, sätter fokus på hur långt polisen får gå för att sätta dit en misstänkt brottsling.

– Det är en kinkig gräns mellan att provocera fram brott, som inte är tillåtet, och att provocera fram bevis, vilket polisen kan få göra, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Hur svåra bedömningar det är framgår också av att tingsrätt och hovrätt kommit fram till helt olika slutsatser.

– Det verkar vara rätt att hon dömts, men jag tycker att det är tveksamt att använda så grova metoder för att få fast en person som stjäl, säger Sarnecki.

Det finns praxis från Högsta domstolen där personer friats för att de utsatts för brottsprovokation från polisen.

I det nu aktuella fallet hade pengar vid upprepade tillfällen försvunnit från en 90-årig kvinna när hemtjänstvikarien varit där. En polisman placerade i december 2010 sex hundrakronorssedlar i den gamlas plånbok som låg i en stängd byrålåda i sovrummet.

Hemtjänstkvinnan togs sedan av polisen med fem av de identifierbara sedlarna på sig.

Trots att det var bevisat att hon tagit pengarna friades hon i Uddevalla tingsrätt. Domstolen ansåg att hon inte skulle ha begått brottet om inte polisen lagt pengarna där.

Hovrätten, som kom med sin dom på tisdagen, gör en helt annan bedömning. Kvinnan döms till villkorlig dom och 50 dagsböter för stöld. Hovrätten anser inte att polisen lockade henne att stjäla.

Polisens metoder bedöms heller inte ha inneburit att kvinnan fått sin rätt till en rättvis rättegång kränkt.

Advokat Gunnar Falk, med erfarenhet från flera mål där brotts- och bevisprovokation ingått, konstaterar att kärnfrågan handlar om personen hade begått brottet ändå.

– Man får inte luras att begå brott, säger han.

Karin Olander/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".