Antalet fattiga barn ökar

BARN I FATTIGA FAMILJER: Klicka på bilden för att få veta läget i din kommun

FLER LJUDKLIPP

Fler fattiga barn i Fyrbodal – reportage från Mellerud Fler fattiga barn i Fyrbodal – reportage från Mellerud (5:18)
På tio år, mellan 2000 och 2010, har antalet fattiga barn ökat i P4 Västs område. Melleruds kommun hade 2010 högst andel barn i riskzonen för ekonomisk utsatthet i hela regionen. Här intervjuas kommunalrådet Robert Svensson, socialnämndens ordförande Daniel Jensen, socialnämndens vice ordförande Kerstin Nordström och sektorchefen för individ- och familjeomsorgen Ulla-Karin Alnebo. Reporter Marie Mattsson/P4 Väst
Tisdag 16 oktober 2012 kl 11:44 (Nyheter P4 Väst)

Andel barn i kommunerna som riskerar ekonomisk utsatthet:

Sotenäs 21,2 procent
Vänersborg 21,9 procent
Lilla Edet 22,4 procent
Lysekil 22,6 procent
Uddevalla 23,6 procent
Tanum 24,4 procent
Munkedal 25,5 procent
Strömstad 26,3 procent
Åmål 26,4 procent
Trollhättan 27,3 procent
Färgelanda 28,8 procent
Bengtsfors 29,6 procent
Dals-Ed 30,3 procent
Mellerud 31,7 procent

Källa: SCB, 2010

SCB:s definition av risk för fattigdom:

Kriteriet för risk för fattigdom är att familjen har en inkomst, inklusive kapitalinkomster och bidrag som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige räknat per konsumtionsenhet.

Med konsumtionsenhet menas att inkomsten per familj räknas om till en standardiserad konsumtionsenhet genom att en vuxen i varje familj tilldelas en konsumtionsenhet, varje övrig vuxen 0,5 konsumtionsenheter och varje barn under 14 år räknas som 0,3 konsumtionsenheter.

Hushåll med många barn behöver därför ha en högre inkomst än hushåll utan barn för att inte hamna under gränsen "risk för fattigdom". Detta mått är EU:s fattigdomsmått.

Statistik från 2010 visar att drygt 30 procent av barnen i Mellerud riskerar att vara ekonomisk utsatta enligt EU:s definition. De barnen lever i familjer som har så pass låg inkomst, 60 procent eller lägre under medianlönen i Sverige, att det kan vara svårt för familjerna att få pengarna att räcka till.

– Det är mycket bekymmersamt, det är barn som begränsas under sin uppväxt, säger socialdemokraten Kerstin Nordström som är vice ordförande i socialnämnden.

I Melleruds kommun försöker man på olika sätt stötta de barn som växer upp i en familj med låga inkomster. Bland annat görs särskilda barnutredningar när familjer med barn ansöker om försörjningsstöd. Sedan har man också bestämt att aktiviteter kopplade till skolan ska vara helt avgiftsfria.

– Man ska ha möjlighet att delta i alla aktiviteter, man ska inte vara beroende av att man inte har ekonomiska möjligheter hemma att skicka matsäck eller utrustning av olika slag, säger Kerstin Nordström.

Under fikan på kyrkans öppna förskola, där det serveras mackor, saft och kaffe för en tjuga, vittnar en av mammorna om att just matsäck har hindrat klasskamrater till hennes barn att följa med på skolutflykt. Köpa kläder kan också vara svårt för fattiga familjer, och en del behöver hjälp med hela sin försörjning.

Melleruds kommun är inte ensam om att ha en hög andel barn som riskerar att växa upp i fattigdom. Åmål, Dals-Ed, Bengtsfors och Trollhättan har också nära eller över 30 procent barn som befinner sig i riskzonen.

De kommuner i Västra Götaland som har minst andel barn som riskerar att vara ekonomiskt utsatta är kranskommuner till Göteborg, som Lerum och Härryda som ligger på ungefär tio procent.

Men att det finns fler familjer med låga inkomster i Dalsland är ingen överraskning för lokalpolitikerna. Daniel Jensen, kristdemokrat, och ordförande i socialnämnden menar att utgifterna också spelar roll:

– När vi har lägre boendekostnad här i Mellerud kanske inte genomslaget blir så hårt, men risken finns ju naturligtvis och det måste vi ju följa, till exempel hur ekonomiskt bistånd och andra parametrar utvecklas, säger Daniel Jensen.

Melleruds kommnualråd, centerpartisten Robert svensson, tror precis som Daniel Jensen att låga boendekostander ökar möjligheterna för barnfamiljerna med låga inkomster att klara sig. Men politikerna måste ändå hålla koll på utvecklingen och stötta på de sätt de kan, bland annat försöka skapa möjligheter för fler jobb.

– Så länge man har barn som har det ekonomiskt svårt, kan man aldrig säga att nu är vi klara, vi måste ständigt jobba med de här bitarna, säger Robert Svensson.