Trollhättan
Nio av tio barn riskerar fattigdom i Kronogården
Nio av tio barn i stadsdelarna Kronogården och Lextorp i Trollhättan är fattiga, eller riskerar att hamna i fattigdom.
Nio av tio barn i Kronogården riskerar att vara ekonomiskt utsatta (1:48)
Nio av tio barn i stadsdelarna Kronogården och Lextorp i Trollhättan är fattiga, eller riskerar att hamna i fattigdom visar statistik från Statistiska centralbyrån. Monica Hanson, socialdemokratiskt kommunalråd i Trollhättan intervjuas av Annie Fallenius/P4 Väst
Torsdag 18 oktober 2012 kl 06:46 (Nyheter P4 Väst)
SCB:s definition av risk för fattigdom:
Kriteriet för risk för fattigdom är att familjen har en inkomst, inklusive kapitalinkomster och bidrag som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige räknat per konsumtionsenhet.
Med konsumtionsenhet menas att inkomsten per familj räknas om till en standardiserad konsumtionsenhet genom att en vuxen i varje familj tilldelas en konsumtionsenhet, varje övrig vuxen 0,5 konsumtionsenheter och varje barn under 14 år räknas som 0,3 konsumtionsenheter.
Hushåll med många barn behöver därför ha en högre inkomst än hushåll utan barn för att inte hamna under gränsen "risk för fattigdom". Detta mått är EU:s fattigdomsmått.
Andel barn i kommunerna som riskerar ekonomisk utsatthet:
Sotenäs 21,2 procent
Vänersborg 21,9 procent
Lilla Edet 22,4 procent
Lysekil 22,6 procent
Uddevalla 23,6 procent
Tanum 24,4 procent
Munkedal 25,5 procent
Strömstad 26,3 procent
Åmål 26,4 procent
Trollhättan 27,3 procent
Färgelanda 28,8 procent
Bengtsfors 29,6 procent
Dals-Ed 30,3 procent
Mellerud 31,7 procent
Källa: SCB, 2010
– Det hänger självklart ihop med att det är där arbetslösheten är som högst, säger Monica Hanson, kommunalråd (S) i Trollhättan.
Statistiken som P4 Väst har tagit del av visar att andelen fattiga barn, eller barn som riskerar att hamna i fattigdom är störst i Melleruds kommun. Men siffrorna pekar också på ett antal områden. Och där utmärker sig Kronogården och Lextorp i Trollhättan. Där riskerar 92,4 respektive 84,2 procent, av barnen att vara ekonomiskt utsatta.
– En stor betydande del är att det är många som bor i de här områdena som har utländsk bakgrund, som är ganska nya i Sverige och i Trollhättan. Därmed är de också för tillfället också mycket längre från arbetsmarknaden än andra.
Enligt Monica Hanson satsar kommunen på barnen, nu senast genom att bygga en ny skola i området.
– Nu är det inte i väggarna det sitter utan vi har också fyllt på med extra resurser, som pedagoger. Samt att vi utvecklar verksamheten tillsammans med andra förvaltningar. Det gäller att jobba och tänka på ett nytt sätt.
Hur då på ett nytt sätt?
– Det gäller att se barnet och ungdomen som en helhet, inte bara som en skolelev eller någon som hänger ute på torget på sin fritid.
