Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Anhöriginvandrare bor på vandrarhem i väntan på bostad

Publicerat onsdag 26 november 2014 kl 05.30
Kommunen: Det är ingen optimal lösning
(2:08 min)
Karin Sunesson på Brålanda vandrarhem. Foto: Sveriges Radio
Karin Sunesson har under sina sex veckor på Brålanda vandrarhem inhyst fem nyanlända familjer. Foto: Sveriges Radio

Många anhöriginvandrare har hunnit lösa uppehållstillstånd men inte boende när de kommer till Sverige. Då kan socialtjänsten få improvisera fram snabba, men också dyra lösningar.

I takt med att allt fler flyktingar beviljas uppehållstillstånd så kommer det också fler anhöriginvandrare till Sverige. När de kommer är uppehållstillståndet ofta redan löst, men boendet är desto svårare.

På grund av bostadsbrist kan kommunernas socialtjänst få ställa upp med improviserade lösningar. På Brålanda vandrarhem i Vänersborgs kommun har ett antal familjer fått börja sitt nya liv bara de senaste sex veckorna.

Karin Sunesson visar ett dubbelrum på Brålanda vandrarhem. Sedan hon tog över driften för bara sex veckor sedan har fyra-fem nyanlända familjer, med uppehållstillstånd som anhöriginvandrare, hunnit börjat sina nya liv i Sverige i rum som detta. Senast var det en syrisk kvinna med två små döttrar som flyttade för två veckor sedan.

– Hon är så väldigt sympatisk och ler alltid och de små flickorna busade mycket.

Den lilla familjen bodde här i sju veckor, men tiden gästerna stannar varierar. Dock är det oftast samma korta tid mellan att socialtjänsten ringer och att gästerna flyttar in.

– Då står de oftast med sina väskor på kommunkontoret och tar nästa buss hit.

Susan Gren är integrationsansvarig på individ- och familjemsorgen i Vänersborg. Trots att bostadansvaret för nyanlända anhöriginvandrare inte egentligen ligger på deras bord så har de enligt socialtjänstlagen ansvar för de med uppehållstillstånd som befinner sig i kommunen – det kan göra att man får bistå med boende på till exempel vandrarhem.

– Det är ingen optimal lösning. Det bästa vore ju om de kom direkt  till en lägenhet när de kommer hit.

Innebär det några extra kostnader för er att använda er av vandrarhem?

– Ja det gör det ju, men jag har inga siffror på det direkt.

Karin Sunesson tar det vanliga priset per natt: 650 kronor för dubbelrummet med kokvrå som snart, återigen, kan bli hem för den lilla syriska familjen. Vänersborgs kommun ringde samma dag som jag träffade henne.

Men innan hon säger ja ska hon ha ett möte med kommunen. Även om hon och vandrarhemmet gärna hjälper till så vill hon säkerställa en sak.

– Vi är inte och vill inte bli en flyktingförläggning. Vi är och förblir ett vandrarhem. Men har vi rum över så kan kommunen disponera dem.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".