Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s hälsojournalistiska program.

20 oktober - Vem är frisk och vad är sjukt?

Publicerat tisdag 20 oktober 2009 kl 14.31

Hur många av oss kan egentligen räkna oss som fullt friska? Ja, en snabb genomgång av riskgrupper, gränsvärden och statistik gör att de allra flesta av oss löper hyfsat stor risk att drabbas av någon sjukdom under vår livstid – men betyder det att vi därför borde medicinera i förebyggande syfte? En stor del av den moderna sjukvården ägnar sig åt att definiera risker för sjukdom och alltfler människor som känner sig friska äter mediciner. Detta är en olycklig utveckling menar sammanslutningen Nordic Risk Group. De är allmänläkare från de nordiska länderna som vill väcka debatt kring medicinering och screening av friska personer. ”Vi ska ägna oss åt att ta hand om sjuka människor, inte friska,” säger allmänläkaren Göran Sjönell som är med i gruppen.  De kom i våras ut med en bok med den provocerande titeln ”Skapar vården ohälsa?” och bokens redaktör  Birgitta Hovelius menar att en nyckel till problemet är att specialisterna på olika organ och kroppsfunktioner har fått så stor makt i förhållande till generalister, som ska se till hela människan. Resonemanget väckte mycket tankar och reaktioner, här kommer några:

”Hej!

 Vill gärna skriva några av mina synpunkter på den, som jag ser det, materialistiska vården:

När man talar om sjukvården i Sverige så handlar i princip allt om ämnen, mätningar av olika värden mm, inte för att hjälpmedlen är fel men sättet att betrakta människan och hennes "sjukdomar" är enligt mitt sätt att se det felaktiga.

Sjukvården är en materialistisk inrättning där människan betraktas mer eller mindre som en maskin. I princip ingen frågar en patient om hennes tankevärld, handlingar och sociala värld! När t.ex. ett symptom uppstår är det alltid ämnen som konstateras på ett särskilt sätt som är upphovet till "sjukdomen". Ingen frågar sig hur dessa konstellationer har uppstått, hur vi har tänkt, levt och handlat. Alla skyller på dessa "stackars" ämnen som ställer till allt i våra kroppar. Är inte vi själva orsaken till att dessa ämnen uppstår på det sätttet som de gör? Ingen ställer sig den frågan. Det är alltid någon annan som är orsak till det vi själva åstadkommer, som om kroppen inte vore en del av oss själva.

 Jag tror att vårt medvetande hela tiden tar emot signaler om vår livssituation. Någonstans känner vi om den livssituation vi befinner oss i är rätt eller fel. Sen är det upp till oss själva att välja. Väljer vi att vara kvar så måste medvetandet gå vidare och med hjälp av dessa ämnen skapa en situation i kroppen för att göra oss medvetna om att något är fel. Vi måste lämna för att kunna bli friska. Men hur många människor förstår och gör det. Vi bygger i princip alla "hus på bron" istället för att vandra över den.

 Vad vi behöver är ett andligt synsätt inom sjukvården där någon ställer frågor som direkt har med vår livssituation, våra tankar och vårt handlande att göra.

 Ämnena är inte orsaken till våra problem det är endast en verkan av vårt sätt att vara.

MVH L”

 

”Problemet med att läkarna informerar för dåligt om vad de kommit fram till vid besöket handlar väl i stor omfattning om tidsbrist. Det kan även gälla vid sjukskrivningar både behövda och mindre medicinskt behövda. Tidsbristen kan också vara orsaken till ofullständiga läkarintyg. Jag tror inte det totalt sett blir en tidsbesparing då patienten återkommer eller ringer. Hur får läkarna de som beslutar om hur lång tid som får avsättas för ett besök begripa denna sak. Äldre läkare suckar ofta över denna tidsbrist medan de unga är vana vid detta system och inte har upplevt det andra sättet att arbeta.

Därtill har vi patienter så liten erfarenhet om småkrämpor som vi mycket väl skulle klara av utan att besöka vården. De yngre är upplärda med detta. Jag tror det också är stor skillnad mellan ren landsbygd och stad. Staden har närmare till VC och färre mammor som själva har kunskapen eller tid att lära nästa generation den gamla kunskapen. Man lever inte lika nära varandra i staden över generationsgränserna.

M”

 

”Hej!

 Jag har ledgångsreumatism sedan 30 år tillbaka. Periodvis har jag haft det väldigt svårt, men det var inte bara själva diagnosen och dess yttringar som var jobbigt, utan hela livssituationen och känslor av att vara krånglig.

 Idag mår jag bra tack vare medicinering och ett härligt, innehållsrikt liv. MEN! om jag hade följt alla arbetsterapeuters råd om att arbeta med hela kroppen istället för små leder, använda en massa hjälpmedel m m, då hade jag känt  mig mycket sjukare! För då hade jag hela tiden påmints om min sjukdomsdiagnos.

 Med vänlig hälsning B”

”Hej,

Intressant detta med screening. För några år sedan fick jag veta att jag hade allvarlig B12-brist. Jag fick B12-injektioner och gick från att ständigt vara trött till att bli pigg igen.
Vad jag förstår är B12-brist och t ex brist eller överproduktion av sköldkörtelhormon väldigt vanliga i befolkning och i vissa åldrar. Dessa problem kan minska livskvalitén högst avsevärt utan att man anar varför eller ens att det är något som kan åtgärdas. Borde inte sånt vara föremål för
screening. Undersökningen, ett blodprov, är enkel och ofarlig. Om resultatet är positivt kan det enkelt åtgärdas och det finns inga risker med några
falska resultat.

Som det är nu kan folk gå runt år efter år och känna sig diffust trötta och håglösa när det lätt kan åtgärdas med en liten ofarlig tablett om dagen.

Mvh K”

”Jag hade själv djärvheten att avböja en "hälsoprofil" som företagshälsan skulle göra på oss. Jag kände att jag faktiskt ville avgöra själv om jag behövde detta eller ej, men ack ack, det ansågs nog rätt mysko att inte vilja VETA... En aspekt är ju också att vi har ngn slags tanke om att bara den som är frisk, sund och vältränad är en riktig människa, och att allt annat måste korrigeras. Den idén tycker jag är rätt farlig och kan ju leda vart som helst, som bekant.

Mvh, T”

”Vilket fantastiskt program. Där Ni ifrågasätter om man ska äta medicin eller inte. Jag har haft mycket funderingar till medicinering vid sk högt blodtryck. Jag har en fundering till att många läkare sitter i knät på läkemedelsindustrin.
Ta bara "fettdr" Annika Dahlkvist, som blivit så skändad och ned värderad av Rössner o kompani, trots att hennes sätt att få ner blskr och följaktligen sänka eller kunna ta bort mediciering. Har läkare en fot i läkemedelsverket och en i livsmedelsindustrin då är det ju pengar med i spelet. För att återgå till bltrmedicinering, så har många sådana mediciner så grava biverkningar att man undrar om det är vettigt att använda dem.

Med vänlig hälsning B”

”Hej!

Är det inga forskare eller läkare som försöker se människan som en helhet, alltså ha en systemsyn?

Mvh S”

”Ang tidig upptäckt så praktiserades detta mycket inom tandvården på 50 – 60 – talet. Alla små fläckar på tänderna borrades upp och fylldes med amalgam, för det var bättre att göra det innan det blivit ett större angrepp.
Senare kom man ju på att många av dessa fläckar självläkte och många har mått dåligt av fyllningarna. Jag har själv plockat bort alla mina amalgamfyllningar och mår mycket bättre.
 Kroppen har en stor självläkande förmåga så det måste vara mycket bättre samhällsekonomi att utnyttja detta genom att agera för en förändring av livsstilen. Mvh L”

”Hej.

Hör på programmet – Det krävs fler dimensioner än frisk-sjuk.

Hälsa – ohälsa som beskriver upplevelsen av sin egen hälsa. Här kommer empowerment och salutogenes in!

Vänliga Hälsningar M”

”Denna dikt skrev jag i febr 2009. Publicerad i NWT.

Jag tycker att den korresponderar med dagen ämne.

Sjukvård

Doktorn har ej tid med patienterna
Nödlösning finns i medikamenterna
Till patienten – sjuk, utslagen och kass
Slår läkar’n upp nåt gift i Fass
Nämner snabbt bå’d motion och kosten
Men tycks ej hinna säga "det är måsten"
Medicin hindrar kroppens självförsvar
Till slut finns inget eget motstånd kvar
Läkemedelsindustrin går lysande och bra
Men är det så vi vill att sjukvården skall va’

B”

Nästa vecka ska vi titta närmare på myter kring moderskapet och granska några av alla de råd och påbud som riktas mot nyblivna mödrar.

/Ulrika

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".