Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s hälsojournalistiska program.

Eftersnack v17 Bli smartare!

Publicerat tisdag 26 april 2011 kl 12.27

En högsta önskan hos många av oss är att kunna optimera våra hjärnor, få ut så mycket som möjligt av vår egen kapacitet. Å det finns faktiskt ganska mycket som man  själv kan göra, som vi hörde i dagens program, å det allra enklaste och främsta är som vanligt… övning. Låt inte hjärnan gro ihop, och begränsa dig inte, är budskapet som de allra flesta ställer upp på. I boken Konsten att få mentala superkrafter av Henrik Fexeus (bokförlaget Forum) så får man lite putslustiga övningar och tips om man vill försöka sig på lite hemträning av hjärnan. Men vad betyder egentligen intelligens – här är några tankar från er lyssanre:

”Hej!

Vill bara tacka för ett fantastiskt bra program. Jag lyssnade bl.a på  

ert program om intelligens Jag lyssnar gärna på radio men ogärna på  

allt skval och skitsnack. Därför blir jag extra glad när jag råkar få  

in ett intelligent program i lurarna på väg till jobbet.

Jag har själv funderat mycket på matematik, intelligens och kreativitet.

Uppvuxen med flera traditionellt sett intelligenta människor nära mig  

men som haft svåra sociala problem. Dock väldigt kreativa men ofta  

åsidosatta eftersom de sociala och emotionella intelligensen inte  

varit så utvecklad. Detta är ju inte helt ovanligt. Därför började jag  

själv tidigt fundera på vad intelligens egentligen är och blev  

irriterad på den snäva synen på intelligens. Speciellt när datorerna  

kom och man benämnde dem som intelligenta. De är fantastiska verktyg  

men intelligens är så mycket mer. Framförallt finns det så många typer  

av intelligens som vi behöver för att överleva. Som ni också får fram  

i ert program. Jag var själv väldigt duktig i matte och spåddes en  

matematisk framtid eller ett yrke som läkare men valde den  

konstnärliga vägen. En miss kanske många tycker medan jag själv ser  

rikedomen i mitt liv.

Den matematiska förmågan har jag alltid använt mig av i min  

kreativitet och troligen varit mer fri att använda mig av än i de  

snäva utbildningarna skolorna erbjuder.

Jag är så glad att höra att de finns personer som arbetar för en mer  

kreativ skola. Man måste lära sig att tänka och dra slutsatser, våga  

lita på sitt sjätte sinne eller intuition. Använda sig av sin  

erfarenhet och våga ifrågasätta. Detta är inte så populärt i skolan  

eller de befästa världarna.

Jag upplevde ofta att matematiken, efter att ha lärt mig grunderna,  

upphävdes till att närma sig mystiken och konsten. Det vi inte längre  

kan räkna ut. Detta är ju också en idag för många vedertaget sanning  

men därför undrar jag varför vi inte kommit längre i skolorna gällande  

matematik och kreativitet.

Jag har själv tre barn varav den ena tidigt uppvisade ett matematisk  

tänkande. När storasystern läste läxor gick hon förbi och sa svaren i  

luften. Jag kände så väl igen mig i henne men på skolan satt de henne  

i den normalbegåvade gruppen i matte. Jag ifrågasatte detta då jag såg  

hennes intresse för matematik snabbt sjunka. När jag så konfronterade  

läraren med detta, som var helt övertygad om att hon gjort rätt val,  

kom det fram att min dotter hade strålande poäng på proven men att hon  

gjort vissa slarvfel på de grundläggande frågorna.

Jag var fräck nog att tala om för matematikläraren att alla kan lära  

sig siffror men att svara rätt på de frågor som handlar om  

slutledningsförmåga och eget tänkande krävs att man förstår matematiken.

Hon flyttades sen upp i den mer avancerade gruppen och kom åter att  

älska matten.

Jag tror att många barn, speciellt flickor, går förlorade i lärandet  

av matematik och tycker att det är tråkigt vilket är en väldigt  

sorglig utveckling eftersom matte är så roligt. De flest barn älskar  

att spela spel, lägga pussel och vara kreativa. Varför slutar de  

plötsligt när de går i skolan??!!

Så till mitt nästa brinnande ämne. De konstnärliga som reduceras till  

intet i skolorna. Ser politikerna inte att detta hänger tätt samman?

Jag hoppas att program som ert kan hjälpa folk att förstå vikten av  

kreativitet i skolorna och för de vad man kallar basämnena i skolan.

Oj vad långt detta blev men jag tycker att det är så viktigt att  

förstå hur skolan kan utvecklas till en bättre plantskola för våra  

kreativa barn och hoppas ni kan få mer utrymme i media!

Kul att många aspekter belyses. Jag som alltid varit naturvetare och  

inte trott på det övernaturliga har konfronterats flera gånger i livet  

med helt oförklarliga saker som gör att jag ödmjukt böjer mig för vår  

ovetskap om helheten. Jag upplever mer och mer de krafter som vi inte  

har kontroll över och tycker att det är spännande trots att jag inte  

kan få ihop ekvationen.

Vi behöver fler barn som vågar tänka, känna och skapa själva!

Vänliga hälsningar

N”

”Förmåga till empati, förståelse till andra och deras förutsättningar och situation. Alltså; att inte alltid utgå ifrån sin egen tillvaro, förutsättningar och

egna värderingar, anser jag är tecken på intelligens.

Med vänlig hälsning E”

"smart" uppfattar jag som ett alltför trendigt modernt och lite inställsamt negativt smått egoistiskt utttryck . Drivkraften och energin för att använda de genetiska förutsättningar du fått dels i hjärnan dels i kroppen är något slag av kärleksfull energi för någonting, ett slags bränsle, som bygger ihop sammanhangen i det som du sysslar med. Vad det än vara må. Smart får jag uppfattningen av att något är bara för mej själv och inte att jag deltar i ett större "bygge".. b”

”Intelligens:

Smart, klok hjärna kombinerad med hjärta, dvs. med ett sunt känsloliv,

annars kan man bara tala om begåvning.

M”

”Hej på er!

Tack för ett bra program och ett särskilt intressant ämne idag.

Jag tycker att ett bevis på hög intelligens är en människas förmåga att

sätta sig in i en annan människas situation och förstå den människans

känslor och reaktioner, emapti helt enkelt.

Mvh K”

”När jag gjorde en ettårig utbildning"drama in education" på universitetet i Newcastle- upon -Tyne var en författare Edward de Bono mycket aktuell. Han uppfann och lanserade en term "lateral thinking" och hävdade på fullt allvar att vi skulle lära och träna eleverna att tänka i skolan.Detta mötte  ganska stor oförståelse och motstånd då när han kom till Sverige Jag (78) arbetar fortfarande som lärare i svenska som främmande språk och reflekterar fortfarande ibland just kring skola och undervisning och jag menar att skolutbildning dels handlar om just att  träna att sig tänka, problemlösning, och att mycket av det vi gör i skolan handlar om att lära oss och att träna olika slags språk och då menar jag inte engelska, franska etc utan att varje ämne har ett fackspråk. En annan  sak är att vi talar olika beroende på den situation, socialt kontext, -vi befinner oss i dvs "rollen". Vi anpassar oss med mer eller större automatik till det sociala situation där vi befinner oss i och tänker sällan på att vi byter roll när vi befinner oss i en nysistuation. Jag föreslår att ni tar upp de Bono för han är fortfarande aktuell i sitt sätt att se på utbildning. En av han böcker heter "Sex thinking hat". Ena annan, om jag minns rätt," Lateral thinking".

Just när jag skriver det här står radion på och en av era deltagare Krister... säger just det  jag också noterat-vi har en så stark tendens till "lådetäänkande" Vad h'änder om vi går över till lateralt tänkande??

mvh C”

”Hej!

Upplevde något intressant när jag drabbades av

"stressrelaterade symptom". Tappade förmågan att

liksom hålla koll på framtiden, det där med att

ha en uppfattning om mina åtaganden framöver

(genom att minnas hur det såg ut i min

almanacka?). Hade ingen koll på vilka åtaganden

jag hade imorgon eller nästa vecka.

Vet inte varför, men jag kom på att ifall jag

skrev ut almanacksblad från datorn och använde

symboler (geometriska, stjärnor etc) i olika

färger (rött, blått, gult och grönt) för olika

typer av planerade händelser, så "fungerade"

minnet. Jag mindes att det var många eller få

symboler nästa dag eller nästa vecka och kunde på

så sätt hålla någon form av koll på framtiden.

Fast det blev problem vid månadsskiftena, det

fungerade tydligen bara med en bild i taget.

Använde färger och enkla symboler i andra fall

också för att kunna fungera i arbete och på

fritid under denna vidriga period...

Hälsningar C”

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".