Eftersnack v 41 Artificiell livmoder
Vi lyckades klara av hela sändningen om den artificiella livmodern utan att nämna begreppet science fiction. Det kändes bra, för det är lätt att gå vilse i fiktionens värld och glömma att detta faktiskt är något som kommer att vara en realitet för en hel del av oss som lever nu. Just nu pågår ett stort projekt med transplantation av tio livmödrar (heter det så?) i Göteborg. Organen kommer från nära släktingar till kvinnorna. Nästa steg, som vi också berättade om i programmet är att använda organ från avlidna som man ”rengör” från givarens celler och sedan odlar man istället stamceller från personen som ska ha organet på livmodern. På så sätt accepterar kroppen organet som sitt eget och man slipper problemen med avstötning. Låter också för bra för att vara sant, och helt framme vid fullkomlig användning är forskarna inte med den här metoden, men det är bara en tidsfråga. Därför är det hög tid att vi funderar över de etiska frågorna som väcks i samband med den här utvecklingen. Grundläggande begrepp som mamma och pappa ter sig plötsligt inte lika självklara när ett barn tillkommit med hjälp av äggdonator, spermiedonator och växer upp i en artificiell livmoder, eller hur?
Nästa vecka tänkte vi tala om ett annat område där bilden av vad som är det ”rätta” eller ”naturliga” håller på att förändras. Hur naturligt är det för oss människor att para ihop oss i tjugoårsåldern och sedan leva resten av våra sjuttio år på jorden tillsammans med en och samma partner? Ja, många moderna människor har numera börjat kalla sig för seriemonogama, det vill säga de lever i stadiga par, men bryter upp då och då och byter partner. Hur tänker du? Är vi gjorda för monogamt leverne eller är det kultur och ekonomi som höjer denna livsstil till skyarna? Var med och diskutera i nästa veckas program. Du kan maila oss redan nu så har du större chans att komma med. kropp@sr.se är adressen.
Vi hörs! Ulrika
”Hej!
Jag blir verkligen förvånad över forskningen på detta med livmödrar. Utvecklingen har fram till nu gynnat de mest livsdugliga individerna, men allt detta sätts nu åt sidan när vetenskapen har nått så långt att man kan återskapa organ.
Ta den hajart som det talades om i programmet. Hajens reproduktion gick ut på att det starkaste hajynglet överlevde, men med den konstgjorda livmodern lät man fler yngel överleva och det är inte säkert att det är de starkaste. Vad kommer att ske om det är så att dåliga gener kommer ut i naturen? Syftet är ju att rädda hajarten men gör kanske med detta system helt tvärtom - man degenererar arten.
Likadant är det ju med kvinnor som saknar livmoder. Det är ju en genetiskt defekt som då kanske förs vidare till nästa generation.
Är det en självklar rätt att föda barn???? L”
”Hej igen!
Jag vill bara förtydliga att mitt resonemang gäller de fall där avsaknad av livmoder beror på en genetisk defekt och inte skada.
Men, rent generellt saknar jag debatt om detta med livsduglighet och att detta har varit viktigt i hela utvecklingshistorien. Jag är inte förespråkare för fosterdiagnostik men tror på tesen om "the fittest survive". Självklart skall samhället vara konstruerat så att det finns plats för alla individer att kunna leva ett gott liv. Jag tycker dock att det är märkligt att man idag går förbi begreppet livsduglighet, i betydelsen att kunna klara sig utan hjälp, därför att det finns teknik och kunskap att rädda foster som kanske inte är livsdugliga och som utan tekniken inte hade överlevt och som föds till en framtid utan hopp om personlig frihet. Tycker man att det är ett läskigt och elitistiskt resonemang, så kan man ju fundera över alla ägg som inte blivit befruktade pga preventivmedel eller alla ungar i djurvärlden som inte överlever på grund av av sjukdom eller angrepp av andra djur.
Livet är helt enkelt inte självklart och jag tycker att det vore bättre om forskningen ägnades åt att skaffa kunskap om hur man skall göra för att de som föds, utan all teknisk hjälp bortsett från mödravård och förlossningsvård förstås, skall få ett bra liv med tillgång till hälsosam mat, friskt vatten och bra sjukvård.
Jag anser att det är dags att läsa om böckerna Kallocain, Du sköna nya värld och 1984. Visserligen kan man hävda att det inte behöver bli så som samhällena beskrivs i böckerna om man har demokrati och öppenhet. Tyvärr är det trots allt så att världen eller människorna inte är alltigenom goda så det finns ingen garanti mot att makten hamnar i "ondskefulla" händer. Demokratier och framsynta samhällen har fallit tidigare!
Hälsningar
L”
”Hej
Har just lyssnat till dagens program om konstgjorda livmödrar. Måste säga att det var ett ensidigt perspektiv som presenterades.
Förutom läkare med forskningsmålet att människofoster på sikt ska kunna utvecklas utanför människokroppen, inbjöds två etiker som, tycker jag, samstämmigt tog väldigt lätt på den etiska problematiken som forskningsresultaten ger upphov till.
Jag tycker det är utmärkt att ni belyser forskning som kan komma att påverka oss i våra liv, det är väldigt intressant. Men det som tas upp måste på ett välbalanserat sätt lyfta fram alla kända åsikter kring ämnet!
Hälsningar M”
