Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk...

Giftskåpet del 3

Publicerat fredag 27 februari 2009 kl 14.03
1 av 4
Lars Norén Foto: Claudio Bresciani/Scanpix
2 av 4
Azar Mahloujian Foto: Magnus Neideman/SvD/Scanpix
3 av 4
Magnus Bergh Foto: Mia Gerdin
4 av 4
Torsten Rönnerstrand Foto: Mia Gerdin

måndag 2 mars 2009

Böcker som förargar, väcker anstöt och som utmanar den goda moralen och det bestående samhället, böcker som många anser borde hamna i giftskåp eller t o m förbjudas, det är vad Giftskåpen handlar om.  Det tredje och sista handlar om att häda och smäda.

I Sverige har yttrande- och tryckfrihet en stark ställning, något som inte är självklart i alla delar av världen. Azar Mahloujian flydde från Iran till Sverige 1982, hon är ordförande i Svenska Penklubbens kommitté för fängslade författare.

Hon berättar att under shahens tid i Iran kunde man skriva om vad som helst, så länge man inte kritiserade monarkin.  Efter ayatollornas revolution är censuren ett faktum, ingenting kritiskt får skrivas om Gud eller profeten eller om de muslimska ledarna, och sex & erotik är förbjudna områden.

I år är det 20 år sen Salman Rushdie fick känna av den islamska revolutionens effekter, hans roman Satansverserna ansågs häda islam, och en dödsdom utfärdades över honom.  Visst är det underligt att principen ”ju starkare jag tror, desto mer lättsårad blir jag” tycks råda, när det borde vara tvärtom?

Magnus Bergh, förläggare på Bonniers förlag, berättar om arbetet i Sverige med Satansverserna, och att rädslan för repressalier gjorde att många inte ville befatta sig med boken. Magnus Bergh menar att många års erfarenhet i bokbranschen har lärt honom att det aldrig går att förutse vad som kommer att väcka anstöt eller stort rabalder.

Tomas Forser, professor i litteratur vid Göteborgs Universitet, menar att ”det står en ram kring varje litterär text som säger att detta är ett konstverk, och inom dessa ramar är det möjligt att i fiktionens form säga vad som helst.”

I Sverige är det mer än 120 år sedan August Strindberg åtalades för hädelse – han hade skrivit att nattvarden med Kristi blod och lekamen var en bluff – men han friades av rådhusrätten i Stockholm 1884.

Eftersom vi i Sverige kan häda både kungen, religionen och patriotismen kan man undra vad som skulle vara verkligt provokativt idag; vad är hädelse i Sverige idag?

- Det är att ge sig på kända och respekterade personer, säger Torsten Rönnerstrand som är litteraturforskare vid Karlstads Universitet.  Han menar att ett genuint fall av hädelse, eller blasfemi, i Sverige idag, är Lars Noréns En dramatikers dagbok. När Norén ger sig på etablerade personer som t ex Kerstin Ekman eller Ingmar Bergman, är det deras ikon-status han angriper, och Norén själv identifierar sig med syndarna i sjunde kretsen i Inferno, d v s dagboken ska ses som en parallell till Dantes Divina Commedia.

”Där motståndet tar slut börjar helvetet”, skriver Norén (26/5 01).

Dom flesta läser dagboken som en dokumentärroman, men den ska läsas som ett litterärt verk, menar Torsten Rönnerstrand, och menar att Norén söker ett utanförskap eftersom det gör att han skriver bättre.

”Jag behöver bli påmind, gång på gång, att jag befinner mig utanför, att jag skriver bäst då och tänker klarast” (27/5 01).

Uppläsare är Maria Hörnelius,

Musiken kommer från ”Lakansvind” med Ragnarök från  CDn ”Path”.

Redaktör är Mia Gerdin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".