Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Halland

Tillstånd sätta ut smittad fisk hotar lax i Ätran

Publicerat tisdag 19 augusti 2008 kl 06.45

Antalet laxar som vandrar upp i Ätran fortsätter att vara bottenlågt. Trots det är det tillåtet att sätta ut parasitsmittad fisk i Ätran.

Något som ytterligare minskar chanserna att laxbeståndet skall hämta sig, enligt Falkenbergs kommunekolog Ingmar Alenäs.

– Vi riskerar att få in ytterligare stammar av parasiten som sprids nedåt i Ätran, säger han.

Enligt kommunens beräkningar dör runt 80 procent av Ätrans laxyngel idag av parasiten Gyrodactylus salaris.

En sjukdom som inte finns naturligt i Ätran, men som i början av 90-talet upptäcktes i ån och i Eon:s laxodling i Lagan där smolt till Ätran hämtats.

Nu när Ätran har sjukdomen är det alltså tillåtet att sätta ut till exempel smittad regnbågslax uppströms.

Men då riskerar man att ytterligare stammar av parasiten sprids i vattnet, enligt Ingmar Alenäs.

När nu laxbeståndet är nere på dom lägsta nivåerna sedan försurningarna på 70-talet, är varenda åtgärd viktig, betonar Ingemar Alenäs.

Laxtrappans statistik är en indikator. På 80-talet vandrade runt 10 000 laxar och havsöringar upp årligen. 2002 hade antalet mer än halverats och nu är antalet nere på runt 2 300.

Men Fiskeriverket tror inte att nya stammar av parasiten förvärrar läget för Ätranlaxen, inte med dagens kunskap säger verkets Fredrik Nordwall.

– Man skiljer inte på olika stammar av parasiter inom EU och vi gör inte heller bedömningen att de skulle ha olika sjukdomseffekt på laxen, säger han.

Striktare vattendomar är ett annat sätt att hjälpa laxen menar Ingemar Alenäs, och efter flera års arbete verkar domen vid Hertings kraftverk vara på väg att ändras.

Men det lär ta många år innan det blir nya domar uppströms i Ätran, säger Gunnar Edenman på Kammarkollegiet, den myndighet som främst driver frågan. För kraftverken kan bara krävas på åtgärder för fem procent av de pengar som verket ger.

– I söder- och mellansverige har vi stora ekonomiska problem eftersom kraftverken många gånger inte är tillräckligt stora för att kunna bära en fisktrappa, säger Gunnar Edenman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".