Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Halland

Släktgårdar riskerar att försvinna

Publicerat fredag 9 januari 2009 kl 06.02
Fagareds släktgård har varit i samma släkt i 380 år, berättar Ingvar Svensson. Foto: Henrik Martinell/SR Halland.

Nu ska alla svenska gårdar som varit i samma släkt minst 200 år dokumenteras. Projektledaren Bertil Ljungars, som arbetar på organisationen Jordbrukareungdomens förbund (JUF) sköter dokumentationen och säger att släktgårdar riskerar att försvinna.

Projektledaren Bertil Ljungars förklarar varför man inventerar släktgårdar.

– Det gjordes en inventering på 1930-talet och en på 1940-talet och det har hänt väldigt mycket. Det är väldigt snabb utveckling just nu så vi tror att många släktgårdar håller på att försvinna, säger Bertil Ljungars.

Utvecklingen av jordbruket påverkar.

– Det har skett en väldigt snabbt utveckling inom jordbruket och den har i stort sett skett de sista tio åren. Det är då det har eskalerat och gårdar slås samman i väldigt snabbt takt. Vårt mål är att stimulera folk att forska om sin gård, säger Bertil Ljungars.  

De två släktgårdsinventeringarna som gjordes på 1930-talet och 1940-talet resulterade i cirka tusen gårdar per gång.

Bertil Ljungars säger att man hittills denna inventering hittat mellan fem och sju nya halländska släktgårdar. Sammanlagt tror han att det i Halland finns runt 100 släktgårdar.

Utanför Tvååker ligger Fagareds släktgård, som varit i samma släkt i över 380 år. Ganska nyligen har den tidigare ägaren Ingvar Svensson överlämnat släktgården till sin son.

– Den står precis som den alltid gjort, som jag minns det. Det har inte varit några förändringar. Hit kan man komma och se hur mina morföräldrar och tidigare också har levat och verkat. Det tycker människor är väldigt intressant att se, säger Ingvar Svensson.

– För hallänningen betyder det att de som har släktgårdar i Halland har chans att vara med och få dem registrera. Vet man inte det men lyckas komma på det, så är det väl så att det blir en trevligare känsla att veta att här har man gått kanske sju-åtta generationer bakåt på samma plätt, säger Bertil Ljungars, en av tre projektledare för släktgårdsinventeringen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".