Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Laholm

Fornminnen stoppar samhället

Uppdaterat måndag 7 november 2011 kl 10.59
Publicerat måndag 7 november 2011 kl 05.50
"Här finns det stora fynd"
(1:41 min)
Centerpartisterna Lena Olofsdotter och Ove Bengtsson tycker att samhällsplaneringen i Laholm försvåras av det stora antalet fornlämningar som finns i kommunen. Foto: Natalie Roos Holmlund/Sveriges Radio.

Att det finns många fornlämningar i Laholm är inte enbart positivt för bygden. Flera politiker anser att de dyra arkeologiska utgrävningarna hämmar kommunens utveckling.

Fornlämningar försvårar byggandet och kan fördröja arbetet med den vattenledning som ska sträckas till Halmstad.

– Här ser man de rödmarkerade delarna. Här finns det stora fynd, säger centerpartisten Ove Bengtsson som är ordförande i miljö och byggnadsnämnden i Laholm och visar en karta över Köpingelandet.

På den är alla fornminnen som gravplatser, rödmärkta. De är de många arkeologiska fynden kombination med en stark fornlämningslag som gör att det är svårt att bygga nytt i kommunen.

– Rent planeringsässigt är det smått en katastrof för samhället. Vi får inte den sammanhållna bebyggelse som vi vill ha. Det blir inte den struktur som är ekonomiskt försvarbar.

En vattenledning mellan Laholm och Halmstad är också planerad, men innan det kan bli aktuellt måste flera områden undersökas. Bara förundersökningen kommer kosta runt 100 000 kronor och sedan kan det bli fler och dyrare utgrävningar.

– Det blir alltid så här att vi säger att nu äntligen får vi göra det här och så ska vi knyta ihop vattenledningarna mellan Halmstad och Laholm. Plötsligt står vi och undrar om det blir av. Det är klart att det är frustrerande, säger Lena Olofsdotter som är ordförande i Laholmsbuktens VA-nämnd.

Hon anser också att det borde vara staten och inte kommunen som betalar de arkelogiska utgrävningarna.

– De kommuner som har mest fornlämningar får de högsta kostnaderna. Om det vore ett riksintresse och det låg på statens ansvar att betala utgrävningarna då skulle kostnaderna läggas ut på hela skattekollektivet i hela landet. Idag drabbar det varje enskild kommun.

Men arkeologen Erik Rosengren menar att utgrävningarna är nödvändiga. 

– Fornminnen i Laholm berättar ju Laholms historia väldigt långt tillbaka och det finns ju ingenting annat som gör det, säger han.

Erik Rosengren är avdelningschef och arkeolog på Kulturmiljö Halland. Det är han och hans kollegor som på uppdrag av Länsstyrelsen gör utgrävningar i Laholm.

Det är också de som ska utreda det område där den 12 kilometer långa vattenledningen mellan Halmstad och Laholm ska byggas.

– Länsstyrelsen tar kontakt med oss och vill ha våra synpunkter om det. Och om vi bedömer att det kan finnas fornlämningar då beställs en utredning.

– Utifrån vår kunskap om var fornlämningar brukar ligga så hittar vi en sju-åtta områden på sträckan vid vattenledningen där det finns en hög potential för fornlämningar.

Samtidigt kan han till viss del förstå att detta skapa frustration hos politiker i kommunen.

– På sätt och vis. Men samtidigt är det här ingen nyhet. Den här lagstiftningen och regelverket har ju funnits i väldigt många år så det kan inte komma som en överraskning. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".