Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Halland

Fler kommuner satsar på nödsändare till dementa

Publicerat fredag 27 juli 2012 kl 14.38
Hemvårdschef: "Absolut att det kommer att öka "
(3:27 min)

Många dementa och personer med psykisk sjukdom som försvinner från sina hem, skulle hittas snabbare om de hade nödlarm. Allt fler kommuner satsar nu på sådana men utvecklingen bromsas av att olika budgetar styr, det tror Olle Bliding, teknisk chef på Halmstadföretaget Phoniro, som är en av aktörerna som gör nödlarm.

– När vi för diskussionen med polisen på riksnivå gör de bedömningen att behovet är i storleksordningen 5 000 bärare istället för de 500 som är bärare i dag. Vi märker en stor skillnad på de beslut man tar i kommunen om man ska ha den här typen av produkt eller inte.

Av de 500 nödsändare som Halmstadföretaget levererat finns tolv stycken i Halland, Kungsbacka och Varberg. Till exempel hittades den man som försvann i Kungsbacka i helgen med hjälp av sin nödsändare som aktiverades av polisen. Larmen har funnits ute på marknaden i runt sju år och även nödlarm från andra leverantörer har sålts en tid. Ett par halländska kommuner ligger nu i startgroparna för någon typ av nödlarm, men det har tagit tid och hittills har man satsat på förhållandevis få larm. Olle Bliding tror att det delvis beror på att olika budgetar styr, eftersom kommunerna står för utrustningen, och andra för eftersökskostnaderna.

– Det är två olika kassor med en som betalar i förskott för att ha en nödsändare och en annan, polisen eller andra organisationer, som får ta kostnaderna för ett eftersök. Det är en stor nackdel för det tar längre tid och mycket resurser i anspråk att hitta någon om man inte har sådan här utrustning.

Men flera kommuner ligger alltså på gång att satsa på olika typer av larm som underlättar vid försvinnande. Halmstad kommun har en handfull gps-larm ute och det kommer att bli fler menar Brita Andersson, verksamhetschef för hemvården i Halmstad.

– Absolut att det kommer att öka eftersom tekniken hela tiden går framåt. Fördelen är ju att vi kan veta på ett relativt säkert sätt var våra dementa som är rörliga och går ut befinner sig.

Även Laholms kommun är på gång med en en satsning på gps-larm och Kungsbacka och Varberg har alltså redan en typ av nödlarm sedan en tid tillbaka. I Falkenberg finns ett aktivt som används men i Hylte kommun är än så länge inga på gång.

Att det tagit tid för många kommuner att få upp ögonen för nödlarmen beror på att man istället prioriterat andra larm som man ansett att behovet är större för, till exempel larm på boenden som gör att dementa inte kan gå in i fel rum, eller rörelselarm som visar om någon ostadig är på väg upp ur sängen. Den typ av larm finns i alla halländska kommuner. Men när man nu väljer att satsa på larm anpassade för försvinnande, kommer det även att underlätta för polisen.

Magnus Bartholdsson är vakthavande befäl i Halland, där man hade  runt 50 fall med försvunna personer förra juli. Två stora grupper är dementa och personer med psykiska funktionshinder. Och det är få fall som hittills kunnat spåras med nödlarm.

– Det är inte så ofta vi får in försvunna personer som har nödsändare, inte i förhållande till hur många försvunna personer vi letar efter, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".