Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kartläggning av dvärgbandmask går trögt

Publicerat söndag 2 juni 2013 kl 12.41
"Luften gick ur"
(2:08 min)
1 av 2
Rävens dvärgbandmask kan ge allvarliga leversjukdomar hos människor. Foto: Claus Gertsen/Scanpix.
2 av 2
Klicka för grafik

Under våren skulle 4 000 avföringsprover från räv ha gett svar på var i landet parasiten rävens dvärgbandmask finns. Om parasiten smittar en människa kan det leda till allvarlig leversjukdom och i sällsynta fall döden. Men hittills har bara en tredjedel, eller 1 300, av svaren kommit in.

– Vi behöver prov från hela landet. Det är uträknat hur många prov vi behöver från varje län. Vårt mål är att veta hur förekomsten i landet ser ut, men eftersom det i dag saknas prover från vissa områden så kan vi inte det, säger Eva Osterman-Lind, som är parasitolog och veterinär på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt.

Rävens dvärgbandmask är en parasit som blev rikskänd 2011 när den för första gångens hittades i Sverige.

Den finns hos rävar och har i sällsynta fall i Centraleuropa smittat människor och då lett till allvarliga leversjukdomar och i enstaka fall döden.

I Sverige har parasiten hittills hittats hos ett fåtal rävar i tre områden: Borlänge, Uddevalla och Katrineholm.

Men för att ta reda på om den finns någon annanstans och om den sprids, skulle 4 000 rävbajsprover ha samlats in före sista juni i år.

Tidigare har man tagit in skjutna rävar, men genom att istället samla in bajs skulle både pengar och tid sparas.

Det blev precis tvärtom. Hittills har jägarna samlat in bara en tredjedel av de prov som ska in.

– Att gå ut och leta rävbajs i skogen är ganska svårt, har vi upptäckt. Det går åt många, många timmar för att hitta det här. Det krävs många tusen dagsverken för att få ihop det här – och det ska göras ideellt, säger Daniel Ligné på Jägareförbundet.

Om staten genom Jordbruksverket hade haft en plan på hur man ska försöka utrota parasiten, tror han att jägarna hade varit mer motiverade.

– Vi hade ett väldigt driv 2011 när vi hittade den första smittade räven. Då fanns fortfarande tron och hoppet att staten skulle gå in med kraftiga och aktiva motåtgärder för att försöka få bort smittan ur landet. Men det stod klart ganska snart att det inte var aktuellt och då gick luften ur.

På Jordbruksverket finns inga utrotningsplaner, men kartläggningen av parasiten måste fortsätta och därför kommer Jordbruksverket att förlänga tiden för undersökningen.

För Eva Osterman-Lind på SVA är det angeläget att få ihop de återstående proverna.

– Det är för oss en ny parasit och det är en parasit som kan smitta till människa, så det är viktigt att hålla koll på spridningen i landet, säger Eva-Osterman-Lind.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".