Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P4 Morgon

Fungerar läxfria skolor?

Publicerat onsdag 28 augusti 2013 kl 06.38
Foto: Arkiv/Sveriges Radio

Läxläsning har på nytt hamnat i rampljuset. Subventionerad läxhjälp gagnar inte alla. Morgonprogrammet funderar på hur detta ska lösas?

Med rut-avdrag för läxhjälp har en ny bransch vuxit fram, skriver Svenska Dagbladet. Reportern har granskat Stockholmsområdet och det visar att höginkomstkommunerna i större utsträckning använder subventionen.

Publikredaktör Per Qvarnström funderar på om läxor behövs 2013. Och efterlyser dig som har erfarenheter av detta:
– Har du barn som inte får läxor – hur fungerar det? Eller har du kanske varit läxfri som ung? Kanske något projekt på 70-talet, hur fungerade det?

Kurt sågade genast idén om läxfrihet, på P4 Hallands facebooksida:
– Undrar om man själv tror på sådant snömos som att inte läxor behövs. Kanske därför att Svensk skola släpar efter sedan många år.

Kurt tror att stöket i klassrummen tar får mycket av tiden i skolan.
– Så om man vill lära sig något alls krävs läxor.

P4 Morgon fick även kontakt med en småbarnsförälder som tänker lösa läxläsningen på annat vis.
– I framtiden funderar jag på att gå ner i arbetstid när min son blir större och får läxor så att jag ska få tid att hjälpa honom.

Hon är beredd på att anpassa sig och har möjlighet till det, men vet att långt från alla har den möjligheten.

En annan lösning vore att ta in pensionerade lärare.
– Många är villiga att engagera sig och kan tänka sig hoppa in. Men då blir säkert facket sura, säger Matti som själv är pensionerad lärare.

Elin som jobbar som lärare hörde också av sig:
Det finns ju studier som visat att läxor inte fyller någon pedagogisk funktioner å att eleverna inte heller lär sig mer av att få läxor.

Fler åsikter kom in på Facebook:
– Det grundläggande är väl att alla är olika. Och att skolväsendet är på tok för stelt i sin utbildning. Med galet dåliga resurser. Alla kan inte nöta in, likväl som alla inre kan lära sig enbart på lektionerna, meddelar Emelie och fortsätter:
– Precis som alla inte är gjorda att läsa teoretiskt och en del inte är praktiska. Att alla ska läsa läxor och helst läsa minst 3 år på högskola är väldigt dumt. Alla kan inte bli slipsnissar och alla kan inte bli grovjobbare. Mer mångfald i skolan!

Kom med fler tips!

Telefon: 035 - 17 27 84
P4halland@sverigesradio.se

Eller kommentera artikeln!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".