Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Recensenten om Efterskalv: Svensk fullträff

Publicerat fredag 20 november 2015 kl 14.15
Emma Engström om "Efterskalv"
(2:29 min)
Ulrik Munther som John i Efterskalv. Foto: TriArt.
Ulrik Munther som John i Efterskalv. Foto: TriArt.

Ulrik Munther spelar John i Efterskalv, som ger förövarens perspektiv på unga mäns våld mot unga kvinnor.

Magnus von Horn, som har utbildat sig till regissör i Polen, långfilmsdebuterar med en film om tonåringen John, som kommer hem till det lilla svenska jordbrukssamhället efter att ha avtjänat ett straff. Kulturnytts Emma Engström har sett Efterskalv.

Rektorn är bekymrad när John kommer tillbaka till skolan. John är oönskad, en mördare i elevernas ögon, och samtidigt en tidigare kompis eller en snygging att vara lite kär i.

De vuxna vet att han suttit av sitt straff och att han därför borde behandlas som vem som helst, men det vet också att de på något ogripbart sätt är medansvariga till att en tonårsflicka dödades av en tonårspojke. Så han är ett problem för alla, inklusive sig själv.

Allt det här bygger Magnus von Horn upp med dialog och bildberättande så rikt på undertext att varje ord riskerar att brista. Och under de trevande steg som vi tar med Johns lantbrukande familj lurar en sörja av skuld, rädsla och kärlek.

Vi får se en ypperlig Mats Blomgren som pappan, och hans ansikte hänger som om sorgen är på väg att dra honom i de egna åkrarnas mylla. Det är rörande hur han kämpar med att behålla normaliteten, även när köttet är segt.

John hade kunnat framställas som ett offer, en ung man med en frånvarande mamma, uppväxt i en grabbig kultur som ser ner på kvinnor. Och visst, han skildras som en produkt av sin omgivning och våldet är inte bara hans.

Men filmen undviker enkla sociala förklaringsmodeller. Och med små medel spelar Ulrik Munther ut de psykopatiska dragen hos en person som inte fattar vad han har gjort, ens efter sitt straff.

Magnus von Horn arbetar med ett till stora delar polskt team. Som fotografen Lukasz Zal, som med utspädda beige, bruna och turkos nyanser skruvar till realismen precis så mycket att bilderna tar tydlig form, men inte blir till stil.

Jag är tacksam över att få se den här bekanta världen av rutiga herrskjortor på ett nytt sätt. Och jag tänker att om Magnus von Horn i sin debutfilm kan säga så mycket om skammen som våld föder och som föder våld, då kan han göra underverk i svensk film.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".