Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Krigsforskare: Bilden av terrorism skapar orättvisa

Publicerat lördag 21 november 2015 kl 08.30
"Orättvist fokus på Islam"
(8:14 min)
terrorism asylbrand 11:e september
Branden i det blivande asylboendet i Furulidsskolan i Kungsbacka blev troligen anlagd och ett terrorattentat såväl som 11:e september. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT. Montage: Sveriges Radio

Många tror att muslimsk terrorism står bakom majoriteten av terroristdåd i Europa, men det är en försvinnande liten del, säger Robert Egnell som är docent på Försvarshögskolan.

Det gör att det blir ett orättvist fokus på Islam och muslimer som roten till terrorism och muslimer. 
I själva verket är det självständighetsrörelser och inhemsk terrorism som utgör majoriteten av terroristdåd i Europa. Asylbränderna i Sverige är ett exempel på det. Det finns inte en definition av terrorism, men det finns några aspekter som gör att det är terrorism säger Robert Egnell. 

– Ett är att det är ett systematiskt användande av våld eller förstörelse  och att det är riktat mot civila mål och syftet är att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar. 

Tror du folk i allmänhet tänker terrorism så som du beskriver det? 

– När det gäller folks medvetenhet om terrorism tror jag att det är mer känslosamt än den här tekniska definitionen. Att vi snarare får bilder i vårt huvud som är producerade av erfarenheter och media. 

Robert Egnell säger just det att en vanlig uppfattning är att majoriteten av terrorism utförs av muslimska terrorister, när det i själva verket är så att statistiken visar att det är 2 procent av attackerna som är muslimsk terrorism. Därför är det också annan retorik kring den misstänkte mannen som nu är gripen, misstänkt för förberedelse till terrorbrott och när en man gick in på en skola i Trollhättan och dödade barn på grund av deras hudfärg.

Det är något som är fel i bilden av terrorism och medias rapportering av terrorism som gör att vi medborgare har en så förvrängd bild av vad terrorism är och varifrån den kommer. 

För i den bild vi har ingår inte den inhemska terrorismen på samma sätt. 

– Då är det 11:e september-attackerna och kriget emot terrorismen, det har handlat om islam och islamistiska extremismer och jag tror att det är de bilderna vi får i vårt huvud istället. 

Vad blir problemet med det när vi har den här förvrängda bilden? 

– Det blir ju ett enögt fokus på islam som roten till det och den muslimska befolkningen både utanför och innanför Europas gränser som inte är rättvis och som är rättssäkert problematisk. 

Det är flera som uttryckt sig på sociala medier och tackat polisen som gripit mannen som var efterlyst för förberedelse till terrorbrott - men vill nu ha fast terroristerna som bränner asylboenden. Flera känner att man inte pratar om just bränderna som terrorbrott. 

– Jag förstår verkligen den synpunkten. Om vi går tillbaka till den formella beskrivningen, om det är ett systematiskt användande av våld och med hjälp av rädsla tvinga fram politiska förändringar så är det alldeles uppenbart att det är exakt det som mordbränderna mot flyktingförläggningarna handlar om, säger Robert Egnell. 

Det handlar om att tvinga fram politiska förändringar i vår flyktingpolitik genom att attackera civila mål och på så sätt använda rädsla för att få sin vilja igenom och därför är det uppenbart att det är ett terrorbrott menar Robert Egnell. 

– Men ändå så använder vi inte det begreppet, då är det de där bilderna vi har. 

Känns det logiskt för dig att Säkerhetspolisen skulle höjt terrorhotnivån när det var flera bränder på bara några dagar? 

– Exakt vad som ligger bakom hotnivåhöjningarna vet inte jag hur säkerhetspolisen ska skapa en ökad beredskap i samhället och kanske också en uppmaning att allmänheten ska vara på sin vakt. Det kanske man inte ville uppnå i samband med mordbränderna, även om man kan tycka att man borde det. 

Han tycker själv att nivåhöjningen kan vara ett problem i sig. Det kan öka rädslan i samhället och det är det terroristerna vill. 

– Är inte det att motverka terrorbekämpningen? 

Man går i terroristernas led? 

– Det finns en risk för det. 

Med tanke på den här förvrängda bilden behöver vi tänka till mer menar Robert Egnell. 

– För det första kanske vi ska vara lite försiktiga att svinga terroristbegreppet då det är så politiskt och kulturellt betingat, och istället titta på vilket agerande vi vill komma åt. 

Just polariseringen och extremisters användning av våld är ett allvarligt hot, inte minst om vi spelar terroristerna i händerna enligt Robert Egnell. 

– Om vi inte tar även den inhemska terrorismen på allvar, som mordbränder och annan våldsbenägen extremism, så kommer vi kanske inte ens se det, samtidigt som vår rädsla ökar. 

Det är just rädslan som är det största problemet säger Robert Egnell. 

– Det är rädslan och våra svar på terrorismattacker som är det stora hotet, inte terrorismen i sig. Den är egentligen alltid för svag för att på riktigt hota våra samhällen, säger Robert Egnell, docent på Försvarshögskolan.  

Klicka på länkarna nedan för källor och statistik från Robert Egnell.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".