Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt att få närproducerad mat i skolan

Publicerat måndag 18 januari 2016 kl 05.20
Bonde: "Det beror ju på priset"
(2:59 min)
Kor på bete - Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix.
Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix.

Trots att de halländska kommunerna har velat få fler lokala matproducenter att lämna anbud för att sälja deras varor, har det inte varit så lätt.

Flera producenter är nämligen tveksamma. En av de som tycker att det är svårt att lämna anbud är Bengt Johansson som är köttbonde och har Skogsåkaregård i Horred. 

– Det är ju egentligen inte så lätt med den produktionen jag har, jag producerar ju nötkött och det är ju mycket olika sorter, detaljer och färs och allt möjligt så man måste ha kontakt med en grossist eller en större så man kan samordna, säger Bengt Johansson. 

Det är ofta vissa delar av köttet som kommunerna efterfrågar, grytbitar och färs till exempel. Men för att leverera kött ska du först se till så att kon blir dräktig, kalven ska växa upp och bli tillräckligt stor och sen ska den slaktas, det kan ta fem år. Då vill inte Bengt Johansson att bara delar av djuret ska säljas.

– Nä då måste det bli kockar som tycker det är roligt och köper hela djuret så att de kokar en oxsvanssoppa som de vill äta på just den förskolan då, säger Bengt Johansson. 

Tidsperspektivet och vad kommunen efterfrågar kan vara ett hinder, att det är krångligt säger en annan och det här med leveranserna har stått i vägen. Vissa levererar till grossister istället som i sin tur lämnar anbud till kommunen. En av de som gör så är grönsaksodlaren Katarina Gardell Nilsson från Tångagård utanför Falkenberg men som mycket väl skulle kunna tänka sig att sälja direkt till kommunen.

– Vi producerar ju mycket grönsaker som passar bra i storkök och som vi har under en väldigt lång del av året så det går bra.

Flera av Hallands kommuner har försökt att få fler närproducenter att lämna anbud och en väg att gå för att lyckas är att ha en samlastningscentral som vi tidigare har berättat om. Halmstad har det, dit alla kan leverera till den istället för till varje enskild skola eller förskola och så ska det fungera i Kungsbacka också och det här gör det mer aktuellt för Katarina Gardell Nilsson.

– Kan man få en samlastningscentral att fungera så de verkligen plockar varorna där då tror jag de har väldigt mycket att vinna på det.

Just plockandet är viktigt för Katarina, det som Kungsbacka har som förslag är att man ska göra uppmärkta lådor till till exempel varje förskola för att de på lagret bara ska kunna sortera ut det, men Katarina vill lämna lagom stora förpackningar istället.

– För att då kan man hålla det fräscht och då går det snabbt. Om jag skickar in en pall med 10-kilos morotssäckar så spelar det ingen roll till vilket daghem det går, men ska det stå namn på det blir det genast svårare.

Flera kommuner har aktivt gått ut och ställt frågan hur de ska göra för att producenterna ska vara med och lämna anbud, med varierat resultat.

Även om det skulle gå lättare och kanske också att det blir oxsvanssoppa på menyn är det inte säkert att det är aktuellt ändå för nötbonden Bengt Johansson.

– Det beror ju på priset. Kan jag tjäna någonting på det kan det vara intressant, annars kan jag fortsätta som jag gör idag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".