Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Vetenskapen tar sig an nyårslöftet. "Fitnessindustrin tar inte särskilt mycket hänsyn till hur människor faktiskt fungerar"

Publicerat onsdag 30 mars 2016 kl 10.51
"Ok, är ni med? Ja!"
(1:39 min)
Skyltfönster till gym. Öppet dygnet runt i vit text på röd botten. Bildcollage på glada sportande människor.
Jag vill inte. Foto: Gustaf Klarin/Sveriges Radio

Så här års falnar många nyårslöften om att röra på sig - samtidigt som vår stillasittande livsstil är en stor fara för folkhälsan.

Thérèse Klevvall-Ingvarsson är ledare på Friskis och Svettis i Skara, och hon vet att det är ungefär i slutet av mars som "nyårstränarna" börjar lämna gymmen.

– De går ut stenhårt, de tränar fyra-fem gånger i veckan, från att inte ha gjort någonting. Kroppen orkar inte längre. Och så kommer vi till kanske mars.

För att inte släppa nyårslöftet krävs motivation - ett område inom psykologin som det forskats mycket om. Det finns inget färdigt facit på vad som motiverar oss alla var och en eftersom vi är unika individer. Men det finns vetenskapligt förankrade, evidensbaserade teorier om hur motivation i allmänhet fungerar och stimuleras. Utifrån en av dem, självbestämmandeteorin, har psykologi-doktoranden Karin Weman-Josefsson gjort en randomiserad kontrollerad pilotstudie som visar ett klart samband mellan ökad fysiska aktivitet hos försökspersonerna och graden av information, stöttning samt peppning.

– Men de här teorierna är alldeles för lite kända och använda utanför forskarsamhället, menar Weman-Josefsson, som vill ändra på det. 

I ett pågående forskningsprojekt arbetar hon med målet att kvalitetssäkra digitala träningsverktyg som många använder. Det handlar om en sorts KRAV-märkning av hälsosajter på nätet och olika träningsappar.

– Fitnessindustrin eller hälsoindustrin, och det som finns tillgängligt där, är inte grundat i någon psykologisk eller beteendevetenskaplig teori, utan bygger väldigt mycket på kortsiktiga vinstintressen. Det tar inte särskilt mycket hänsyn alls till hur människor faktiskt fungerar, säger Karin Weman-Josefsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".