Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ringhals beredskapszon är föråldrad

Publicerat fredag 22 april 2016 kl 07.57
"Ska vara lätt att veta om man är i zonen"
(2:19 min)
Reaktor 1 och 2 på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Adam Ihse/TT.
Foto: Adam Ihse/TT.

Kring svenska kärnkraftverk finns zoner, med regler för olika skyddsåtgärder. Men beredskapszonerna är föråldrade.

Strålsäkerhetsmyndigheten har analyserat beredskapen och kommit fram till det här. Och Jan Johansson på myndighetens enhet för beredskap säger att zonerna inrättades efter telefonstationsområden, som numera inte används.

– När zonerna inrättades på 80-talet, så skedde inomhuslarmning med telefon, som ringde automatiskt. Då indelades den inre beredskapszonen, som det heter, med hjälp av dessa telefonstationsområden.

– Det var relevant då. Men sedan avvecklades den typen av larmning, och telefonsystemet moderniserades. Och då är inte det ett bra sätt att indela zoner längre, säger Jan Johansson.

Systemet med beredskapszoner kom till efter kärnkraftverksolyckan i Harrisburg 1979. De som bor och vistas i områdena närmast kring kärnkraftverken får jodtabletter, för att skydda mot sköldkörtelcancer vid en olycka.

Där finns varningssystem och regler för olika skyddsåtgärder. Men de geografiska gränserna för de här zonerna är alltså inaktuella, och otydliga.

Det finns också nya krav om zonerna från EU och internationella kärnkraftsorganet IAEA. Utredningen Jan Johansson leder ska vara klar nästa vår. De nya zonerna behöver bli tydliga för alla, geografiska gränser är ett sätt.

 – Det ska vara lätt att veta om man är i eller utanför zonen. Man kan tänka sig att man istället definierar en zon med hjälp av vägar eller åar eller något annat som är lätt att se i naturen, säger Jan Johansson.

I takt med att civilförsvaret har krympt, har förmågan att utrymma många människor minskat. Den nya beredskapen kan handla om att utrymma färre personer, alltså de som finns allra närmast en olycksplats, och i ett tidigare skede.

För andra kärntekniska anläggningar än kraftverken har länsstyrelserna skyddsområden. Också den beredskapen ses nu över, för exempelvis kärnbränslefabriken i Västerås.

– Det är till exempel Westinghouse i Västerås, det är Studsvik, det är mellanförvaret för utbränt kärnbränsle, CLAB, i Oskarshamn, säger Jan Johansson.

– Det är alla kärntekniska anläggningar, där det kan hända saker inne på anläggningen, som föranleder att man kan behöva fatta beslut om skyddsåtgärder för allmänheten utanför.

I närheten av Forsmark bor Arne Löfgren som sällan tänker på att en olycka skulle kunna hända.

– Man vänjer sig, den försvinner, den här oron. Men tanken dyker upp ibland, som när vi får sådana här nödsändare. Men annars finns inte oron i vardagen, tycker jag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".