Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Skelettkvinnans" julkort kan avgöras i HD

Publicerat fredag 29 april 2016 kl 16.11
"Satt en tomte med dödskallar i knät"
(2:15 min)
skelett
Bilden har inget med artikeln att göra. Foto: TT

Ska en åklagare behöva tåla att få ett dödskallejulkort skickat till sig från den person hon tidigare åtalat för brott mot griftefriden? Det vill  Halmstad-åklagaren Klas Lundgren att Högsta domstolen klargör.

Efter det uppmärksammade målet där en kvinna, som i medierapporteringen ofta kallades "skelettkvinnan", friades från brott mot griftefriden, så skickade hon strax före jul 2013 ett julkort till kammaråklagaren som drivit målet: Kristina Ehrenborg-Staffas.

Julkortet föreställer en tomte ("skelettkvinnan" i klädd tomteluva) som sitter med mänskliga kranier i en soffa. Kristina Ehrenborg-Staffas tog illa vid sig och polisanmälde saken.

– Och på julkortet hade hon även skrivit "tack för alla dom som har betytt något för mig under 2013", säger Klas Lundgren till P4 Halland.

Ärendet lottades då på åklagaren Klas Lundgren vid Åklagarkammaren i Halmstad.

I ett färskt överklagande av hovrättens dom förklarar Klas Lundgren de rättsliga turerna så här:

"Jag åtalade för 1. hot mot tjänsteman, 2. förgripelse mot tjänstefall eller 3. ofredande. Tingsrätten ogillade åtalet. En nämndeman ville döma för ofredande, Jag överklagade. Hovrätten ogillade åtalet. Referenten ville döma för ofredande."

Klas Lundgren tycker tvärtemot både tingsrättens och hovrättens bedömning att julkortet är ett hot just för att "skelettkvinnans" mål handlade om skelett.

Så nu vill Klas Lundgren att det klargörs vad en åklagare skall behöva tåla som en följd av sin tjänsteutövning.

– Domstolarna har ju fri känt henne från det här julkortet, men domstolarna har ju inte varit eniga om det är straffbart eller inte att göra som hon har gjort, säger han till P4 Halland.

Därför begär han nu att experterna på Utvecklingscentrum i Malmö utreder om den friande hovrättsdomen mot "skelettkvinnan" borde överklagas till Högsta domstolen.

– En vanlig åklagare kan inte klaga till högsta domstolen utan det är bara riksåklagaren som kan göra det, säger han.

Om ärendet överklagas kan det i slutändan leda till att det blir en vägledande dom för framtida, liknande fall.

Fakta "skelettkvinnan" i Göteborg

Hon dömdes i tingsrätten för brott mot griftefriden.

I sin bostad hade hon då haft sju kranier, en ryggrad och 300 andra skelettdelar. Men hovrätten ogillade åtalet och den beslagtagna samlingen lämnades tillbaka.

I oktober 2013 fälldes hon däremot för vapenbrott och dömdes till skyddstillsyn.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".